Nya lagar 2017

LAGAR. Ändrade uppskovsregler vid bostadsaffärer, tillfälliga regler i migrationsmål, fler får betala statlig inkomstskatt och fler får rätt att läsa in behörighet på komvux. Det är några av de nya lagar som börjar gälla den 1 januari.

Foto: Riksdagen
Ola HjalmarssonMattias Croneborg

Altinget listar viktigare lagändringar och förändrade skatter under början av nästa år. Om inget annat anges gäller förändringarna från den 1 januari. 

Redovisningscentraler för taxi senareläggs

I juni 2014 beslutade riksdagen att den som har taxitillstånd måste överföra taxameteruppgifter till så kallade redovisningscentraler. Redovisningscentralerna måste i sin tur lämna ut uppgifterna till Skatteverket, vilket underlättar för skattekontroller. Enligt riksdagsbeslutet från juni 2014 ska de nya reglerna börja gälla den 1 januari 2016.

Men i november beslutade riksdagen att senarelägga införandet av det nya systemet med redovisningscentraler för taxitrafik. Anledningen är att de blivande redovisningscentralerna ska hinna bli godkända och starta sin verksamhet innan skyldigheterna för taxitrafikföretagen inträder. Läs artikel på Altinget.

Trafikutskottet 2015/16:4 Beslut 19 november 2015.

Ny struktur för statliga finansieringsinsatser

De riskkapitalinsatser som staten gör för att främja svenska företag ska omstruktureras. Ett syfte med beslutet är att tydliggöra och förenkla dagens system för de statliga finansieringsinsatserna. Den nya strukturen syftar också till att statens resurser inom området ska utnyttjas bättre samt bidra till att utveckla och förnya det svenska näringslivet.

Beslutet innebär bland annat att regeringen får bilda ett nytt aktiebolag som kallas det nationella utvecklingsbolaget. Bolaget ska investera i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. De statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska inordnas under det nationella utvecklingsbolaget i en gemensam koncern. Det nationella utvecklingsbolaget väntas kunna inleda sin verksamhet under 2017.

En ny lag ska införas, detta för att göra det möjligt för utvecklingsbolaget att lämna stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. 

Näringsutskottet 2015/16:23 Beslut 16 juni 2016.

Ändringar i diskrimineringslagen

Riksdagen har ändrat i diskrimineringslagen som rör arbetet med aktiva åtgärder inom arbetslivet och utbildningsområdet. Arbetet ska vara förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder ska omfatta samtliga diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen. Det är en utvidgning jämfört med gällande regler.

Beslutet innebär bland annat att det bildas ett ramverk för arbetet med aktiva åtgärder. Däremot är det arbetsgivarna och utbildningsanordnarna som får ansvar för att utforma de konkreta åtgärderna, i samverkan med arbetstagare respektive studenter, elever och barn.

Dessutom ska en lönekartläggning för jämställda löner genomföras årligen i stället för vart tredje år.

Läs artikel på Altinget

Arbetsmarknadsutskottet 2015/16:10 Beslut 21 juni 2016.

Lagar om läkemedel för särskilda behov ändras

Sex lagar ändras som gäller läkemedel som inte är godkända i Sverige och läkemedel som är narkotikaklassade. En ny lag införs som gäller behandlingen av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel. Lagändringarna ska göra det möjligt att hämta ut licensläkemedel på valfritt apotek och att så kallade extemporeläkemedel, lagerberedningar och licensläkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna utan den prövning som krävs i dag. Det kommer att krävas tillstånd för apotek att tillverka narkotika och för apotek och partihandlare att handla med narkotika.

De olika lagändringarna börjar gälla vid olika tidpunkter. Ändringarna i läkemedelslagen börjar gälla den 1 januari 2017. De ändringar som rör prissättning av licensläkemedel och extemporeläkemedel börjar gälla den 1 april 2017. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2016.

Socialutskottet 2015/16:15 Beslut 25 maj 2016.

Starkare skydd för visselblåsare

Arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, så kallade visselblåsare, ska kunna göra det utan att drabbas av några repressalier från arbetsgivaren. Om arbetstagaren utsätts för repressalier ska hon eller han ha rätt till skadestånd för både ekonomisk förlust och kränkning. Med allvarliga missförhållanden menas brott som kan ge fängelsestraff eller med detta jämförliga missförhållanden.

Det finns ett visst skydd i dag för arbetstagare som slår larm om missförhållanden, exempelvis genom meddelarskyddet och LAS, lagen om anställningsskydd. Nu stärks skyddet. Skyddet ska gälla oavsett om arbetstagaren är anställd inom offentlig eller privat sektor och det gäller även för arbetstagare som är inhyrda till verksamheten.

Vid externa larm, det vill säga när uppgifter görs offentliga, ska det krävas att arbetstagaren har haft fog för påståendet. Om det larmas internt eller till fackförbund, behövs inte detta för att skyddet ska gälla. Skyddet mot repressalier ska inte gälla om arbetstagaren begår ett brott genom att slå larm, till exempel om arbetstagaren bryter mot en tystnadsplikt.

Läs artikel på Altinget

Arbetsmarknadsutskottet 2015/16:11 Beslut 8 juni 2016.

Landsting tar över regionalt utvecklingsansvaret

Landstingen i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län tar över det så kallade regionala utvecklingsansvaret. Det betyder att landstinget ansvarar för arbetet med regionens tillväxt samt planer för länets infrastruktur. I alla dessa län, förutom Uppsala, är det i dag länsstyrelsen som hanterar detta. I Uppsala län är det istället ett samverkansorgan som har ansvaret. Landstingen i de här länen har själva ansökt om att få ta över ansvaret.

Det blir också möjligt för landstingen att beteckna landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen som regionfullmäktige och regionstyrelsen istället. Lagändringen börjar att gälla den 1 januari 2017.

Konstitutionsutskottet 2016/17:2 Beslut 19 oktober 2016.

Fastighetsägare får makt om torv

Framöver kan fastighetsägare bestämma om energitorv får utvinnas på den egna fastigheten. Fastighetsägaren ska också få avgöra vem som ska utvinna torven.

Torv används bland annat som bränsle i form av energitorv och till odling i form av odlingstorv. Tillståndsprövningen kring all form av torv samlas i en och samma lagstiftning.

Läs artikel på Altinget

Näringsutskottet 2016/17:7 Beslut 26 oktober 2016.

Ja till lag om kollektiv förvaltning av upphovsrätt 

Det införs ett regelverk för de organisationer som förvaltar upphovsrätt för till exempel musik och annat kreativt innehåll, så kallade kollektiva förvaltningsorganisationer.

Syftet med regelverket är bland annat att garantera att organisationernas medlemmar kan delta i beslut på ett tillfredsställande sätt och att upphovsmän och andra rättighetshavare får insyn i organisationernas verksamhet. Förändringarna bygger på ett EU-direktiv som bland annat har som avsikt att göra EU-ländernas regler mer lika.

Läs artikel på Altinget

Näringsutskottet 2016/17:5 Beslut 26 oktober 2016.

Skyldigheten att anmäla växtskadegörare utvidgas 

Alla som upptäcker eller misstänker förekomst av växtskadegörare blir skyldiga att anmäla detta. Växtskadegörare kallas de insekter, svampar och virus som skadar växter, växtprodukter, växtodling, skog eller annan mark.

Ändringarna innebär att anmälningsskyldigheten utvidgas från att bara gälla vissa personer till att gälla alla som konstaterar eller misstänker förekomst av en växtskadegörare som omfattas av Jordbruksverkets föreskrifter om bekämpning eller kartläggning av växtskadegörare.

Miljö- och jordbruksutskottet 2016/17:5 Beslut 16 november 2016.

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission 

Riksdagen har beslutat, efter önskan från Nordea, om en lagändring för att undvika dubbelbeskattning när bankens dotterbolag i Finland, Danmark och Norge nästa år slås samman med moderbolaget i Sverige.

Syftet med de nya reglerna är att undvika dubbelbeskattning vid omstrukturering av bolag genom fusion och fission. Till exempel när ett utländskt dotterbolag fusioneras med sitt svenska moderbolag.

Fusion innebär att ett bolag tar över ett eller flera andra bolag. Fission innebär att ett bolag delas upp och tas över av två eller flera andra bolag.

Läs artikel på Altinget

Skatteutskottet 2016/17:7 Beslut 24 november 2016.

Konsumenternas ställning på bolånemarknaden ska stärkas

Konsumenter ska få tydligare information och bättre insyn i hur långivare bestämmer räntan för en bostadskredit. Konsumenter ska också få ett förslag till amorteringsplan och minst sju dagar på sig att överväga ett erbjudande om bostadskredit.

Lagändringarna bygger på EU-direktiv och syftet är att stärka konsumenternas ställning och främja en välfungerande bolånemarknad och minska problemen med överskuldsättning.

Läs artikel på Altinget

Civilutskottet 2016/17:5 Beslut 9 november 2016.

Nya krav vid upphandling

Riksdagen sade i huvudsak ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling. De nya lagarna utgår från tvingande EU-regler som utvecklar den reglering som nu gäller för upphandling. Miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn ges ökat utrymme. Förändringarna börjar gälla 1 januari 2017.

Riksdagen sade dock nej till de delar av förslaget som handlar om att myndigheter vid behov ska ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörernas personal. Enligt regeringsförslaget skulle sådana krav ställas i upphandlingens slutfas men riksdagen anser att det kommer vara svårt att genomföra i praktiken och att det kommer föra med sig oönskade konsekvenser. Bland annat skulle många små företag få svårare att vara med i upphandlingsprocesser. 

Riksdagen sade också nej till regeringens förslag om att ge upphandlade myndigheter rätt att ställa krav på att företagen ska erbjuda sina anställda försäkringar och tjänstepension. Riksdagen anser att det riskerar att missgynna svenska företag då reglerna inte är lika långtgående inom EU-rätten.

Riksdagen har beslutat att om regeringen anser att lagstiftningen behöver kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra EU-reglerna bör regeringen återkomma med nya förslag till riksdagen. De nya förslagen bör då ta hänsyn till de synpunkter som riksdagen har beslutat om.

Läs artikel på Altinget

Finansutskottet 2016/17:7 Beslut 30 november 2016.

Ändrade regler om upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster

Ändringarna gäller tjänstekontrakt för kollektivtrafik på järnväg, med tunnelbana och på vatten. De gäller också tjänstekoncessioner för all sorts kollektivtrafik. De nya reglerna innebär en komplettering av EU-regler.

Trafikutskottet 2016/17:5 Beslut 1 december 2016.

Sverige genomför det omarbetade asylprocedurdirektivet

Direktivet innebär bland annat att en asylansökan ska kunna anses uppenbart ogrundad om de uppgifter som den asylsökande lämnar saknar betydelse för prövningen av ansökan eller om uppgifterna inte är tillförlitliga.

Om en person som fått ett beslut om omedelbar avvisning överklagar beslutet ska en migrationsdomstol pröva om genomförandet av avvisningen ska avbrytas i väntan på att domstolen prövar överklagandet. Under den prövningen ska avvisningen inte få genomföras. När det gäller ensamkommande barn ska ett beslut om omedelbar avvisning inte få genomföras förrän tidigast en vecka efter det att barnet fick ta del av beslutet.

Ensamkommande barn ska alltid ha rätt till ett offentligt biträde i asylärenden. Ensamkommande barn ska också omedelbart efter att ha blivit tilldelad en god man informeras om vem det är. Den informationen ska även lämnas till barnets boende och till barnets offentliga biträde om barnet har ett sådant.

Läs artikel på Altinget

Socialförsäkringsutskottet 2016/17:6 Beslut 1 december 2016.

Bidrag för att köpa bil förändras 

Bilstödet, som en del människor med funktionsnedsättning kan söka, förändras. Förändringen innebär bland annat att grundbidraget för inköp av bil halveras till 30 000 kronor. Samtidigt utökas antalet personer som kan söka stöd genom att gränsen höjs för hur mycket man får tjäna för att få bidraget. Det införs också ett nytt tilläggsbidrag för inköp av bil.

Socialutskottet 2016/17:3 Beslut 16 november 2016.

Förändrade regler om europeiska politiska partier och stiftelser 

Den 1 januari 2017 börjar EU-regler gälla om två nya bolagsformer för politiskt arbete på EU-nivå; europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Syftet är att ge europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser bättre rättsliga och ekonomiska ramar, för att på så vis främja och stärka den representativa demokratin på EU-nivå. Svenska politiska partier omfattas inte av de här reglerna.

Riksdagen har beslutat om bestämmelser som ska komplettera EU:s regler. Beslutet innebär att i svensk rätt ska samma regler gälla för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som för ideella föreningar, med vissa skillnader i reglerna som rör bokföring och revision.

Läs artikel på Altinget

Konstitutionsutskottet 2016/17:8 Beslut 16 november 2016.

Ny ekonomiadministration för riksdagens myndigheter

En ny lag om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter ska ersätta den så kallade REA-lagen. Den nya lagen stämmer bättre överens med budgetlagen. De nya reglerna innebär också att riksdagens nämndmyndigheter ska redovisa sina kostnader i den verksamhetsredogörelse som de varje år lämnar till riksdagen. Dessutom förtydligas Riksdagsförvaltningens instruktion om rätten att ta ut avgifter för upplåtelser av lägenheter och lokaler i myndighetens fastigheter.

Konstitutionsutskottet 2016/17:4 Beslut 16 november 2016.

Starkare skydd för polisens symboler

En ny lag ska hindra att privatpersoner använder bilar som kan förväxlas med riktiga polisbilar. Undantag ska kunna göras för konstnärlig verksamhet och musei- och samlarverksamhet och det är Polismyndigheten som ska besluta om sådana undantag.

Riksdagen anser dock att regeringens lagförslag är alltför begränsat och att det finns en risk att det inte får önskat resultat. Riksdagen uppmanar därför regeringen, i fyra tillkännagivanden, att återkomma med kompletterande förslag som går i linje med riksdagens synpunkter.

  • Riksdagen anser att det bör bli kriminellt att köra ett fordon som kan förväxlas med polisens fordon.
  • Riksdagen vill att polisen ska ges tillstånd att stoppa fordon som har polisens kännetecken. Polismyndigheten bör ges möjlighet att förhindra fortsatt färd och se till att kännetecken på ett fordon tas bort på ägarens bekostnad.
  • Riksdagen anser att den nya lagen ska gälla alla typer av fordon, såsom till exempel båtar.
  • Riksdagen anser slutligen att samma lagstiftning bör gälla alla myndigheter som har rätt att använda sig av tvångsmedel, exempelvis Kustbevakningen och Tullverket.

Läs artikel på Altinget

Justitieutskottet 2016/17:6 Beslut 16 november 2016.

Golv för statslåneräntan införs 

Den ränta som används som referens för många skatteregler – statslåneräntan – ska inte vara noll eller lägre, eftersom det får oönskade effekter för vissa skatteregler.

Statslåneräntan används som referensränta i skattelagstiftningen i vissa fall. Den används bland annat för att beräkna avkastningsskatt på pensionsmedel och inkomst från fåmansbolag.

Riksgälden fastställer statslåneräntan varje torsdag.

Syftet med förändringen är att underlätta tolkningen av reglerna om statslåneräntan skulle bli noll procent eller negativ. I de perioder när ränteläget är osäkert skapar det nya systemet trygghet i hur lagstiftningen ska tillämpas, hoppas regeringen.

Läs artikel på Altinget

Skatteutskottet 2016/17:9 Beslut 7 december 2016.

Utstationerade företag ska inte kunna undvika avgifter

Det ska bli svårare för företag som utstationerat arbetskraft att undvika sanktionsavgifter.

Den fria rörligheten inom EU innebär att ett företag har rätt att använda sin egen arbetskraft för att utföra tjänster i en annan medlemsstat. Om inte företaget följer medlemsstatens regler har landet rätt att ta ut avgifter. Men struntar företaget i att betala avgiften är det ofta svårt för det aktuella landet att driva in pengarna. Därför ska nu nya regler införas i hela EU för att förhindra att företag kan smita från sanktionsavgifter. Samma regler ska även gälla inom EES då dessa länder anslutit sig till samarbetet.

I Sverige blir det Kronofogden som blir ansvarigt för att driva in sanktionsavgifter för de företag som har utstationerat arbetstagare. Det ska ske på ungefär samma sätt som Kronofogden jobbar med indrivningar i Sverige.

Skatteutskottet 2016/17:12 Beslut 7 december 2016.

Ja till automatiskt informationsutbyte för att motverka skatteflykt 

Lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning ändras. Ändringen innebär att behöriga myndigheter i EU-länderna, som till exempel Skatteverket i Sverige, automatiskt ska utbyta information om vissa typer av förhandsbesked utan att behöva göra en formell begäran. Syftet är att möjliggöra ett effektivt utbyte av upplysningar. Det ska öka möjligheten att motverka skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens inom EU.

Läs artikel på Altinget

Skatteutskottet 2016/17:10 Beslut 7 december 2016.

18-årsgäns för att vara  med på lotteri

Det införs en åldersgräns på 18 år för att få delta i tillståndspliktiga lotterier. Lotteri kan bland annat omfatta en del bingospel, automatspel eller tärningsspel där spelaren kan vinna pengar.

För att minska risken för skadligt och överdrivet spelande måste den som anordnar lotteriet följa krav på måttfullhet vid marknadsföring. Marknadsföringen får inte riktas särskilt mot den som är under 18 år.

Den som bedriver spelverksamheten måste göra det på ett sätt som inte underlättar ett överdrivet spelande. Det kan till exempel handla om att begränsa spelandet i tid eller pengar.

Dessutom blir det tydligare i lagen vilka som har möjlighet att få lotteritillstånd av regeringen. Beslutet bygger på EU-regler.

Kulturutskottet 2016/17:2 Beslut 7 december 2016.

Mer uppskov vid bostadsaffärer

Taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder ska slopas. Det innebär att man vid en försäljning kan begära uppskov med att betala skatt på hela vinsten. Det gäller försäljningar som genomförs under perioden 21 juni 2016–30 juni 2020.

Dessutom ska metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad ändras permanent. Metoden att beräkna beloppet är generösare än den nuvarande och innebär bland annat att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008.

Syftet med förändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. När vinsten från en försäljning inte beskattas kan säljaren investera pengarna i en ny bostad.

Läs artikel på Altinget

Skatteutskottet 2016/17:11 Beslut 8 december 2016.

Domstolar får hjälpas åt när migrationsmålen blir fler

Antalet migrationsmål i domstolarna väntas öka kraftigt de närmaste åren. För att migrationsdomstolarna ska kunna hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå i migrationsmål har riksdagen sagt ja till ett förslag från regeringen om en tillfällig lösning under tre år. Det innebär att en migrationsdomstol ska kunna lämna över migrationsmål, och även andra mål, till andra förvaltningsdomstolar. Även den kammarrätt som är Migrationsöverdomstol ska få lämna över andra mål än migrationsmål till andra kammarrätter. Ett mål kan bara lämnas över till en domstol som redan har hand om samma typ av mål. Ytterligare en förutsättning för att mål ska få lämnas över är att det inte medför någon avsevärd olägenhet för någon part.

De tillfälliga bestämmelserna ska gälla från och med den 1 januari 2017 till och med 31 december 2019. Därefter ska möjligheterna att lämna över mål bara gälla migrationsmål som under samma förutsättningar som ovan ska få lämnas över mellan de olika migrationsdomstolarna.

Läs artikel på Altinget

Justitieutskottet 2016/17:7 Beslut 23 november 2016.

Fler får rätt att läsa på komvux

Fler vuxna får rätt att läsa på komvux, kommunal vuxenutbildning. Beslutet innebär att alla vuxna över 20 år får rätt att gå en utbildning på komvux för att bli behöriga att söka in till högskolor eller yrkeshögskolor. Det här gäller alla som uppfyller kraven för att få delta i komvux på gymnasienivå.

Beslutet innebär att det inte längre krävs en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan för att få läsa på komvux på gymnasienivå. Har man uppnått grundläggande behörighet till högskolan har man också rätt att läsa på komvux för att uppnå särskild behörighet till högskolan. Det finns heller ingen begränsning i hur många olika behörigheter någon får läsa in.

Läs artikel på Altinget

Utbildningsutskottet 2016/17:6 Beslut 24 november 2016.

Större krav på yrkesutbildningar

Utbildning inom yrkeshögskolan ska få ges av andra statliga myndigheter än universitet och högskolor. Det införs även krav på att den som anordnar en utbildning inom yrkeshögskolan måste ha egen kunskap om yrkesområdet. Dessutom ska det också finnas ett uttalat krav i lagen att den myndighet som anordnar utbildningen också har lämpliga lokaler och anpassad utrustning för den utbildning som ska bedrivas.

Läs artikel på Altinget

Utbildningsutskottet 2016/17:5 Beslut 24 november 2016.

Konsekvenser för företag av nya momsregler bör följas upp 

Nya EU-regler om moms börjar gälla i Sverige den 1 januari 2017. EU-reglerna införs i svensk lag och innebär bland annat att definitionen av fastighet ändras i lagen. Om en egendom definieras som en fastighet eller inte påverkar bland annat hur moms ska betalas på fastighetsområdet.

Riksdagen sade visserligen ja till regeringens förslag, men riksdagen tror att förändringarna kan få stora konsekvenser för företagen. Därför anser riksdagen att konsekvenserna för företagen måste utredas efter ett år. Detta för att säkerställa att de nya reglerna inte för med sig orimligt stora administrativa svårigheter med ökade kostnader som följd. Om svårigheterna blivit stora bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag som motverkar detta. 

Läs artikel på Altinget

Skatteutskottet 2016/17:8 Beslut 24 november 2016.

Gratis p-piller för unga och nya regler för assistansersättning

Preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna, så som exempelvis p-piller, blir gratis för unga under 21 år.

Regeringen ska kunna bestämma olika belopp som assistansersättning. I dag finns bara ett schablonbelopp som ersättning per timme vid assistansersättning.

Socialutskottet 2016/17:1 Beslut 15 december 2016.

Avskaffad jämställdhetsbonus

Jämställdhetsbonusen avskaffas, flerbarnstillägget och adoptionsbidraget höjs samt inkomstgränsen för bostadsbidraget som lämnas till barnfamiljer höjs.

Läs artikel på Altinget

Socialförsäkringsutskottet 2016/17:3 Beslut 15 december 2016.

Gratis öppenvård för äldre

Öppenvården blir gratis för personer som är 85 år eller äldre från den 1 januari 2017. Å för gratis tandvård för barn och unga vuxna höjs. I dag är tandvård gratis för unga till och med det år de fyller 19. Beslutet innebär att gränsen höjs till 21 år från och med 2017. Från 2018 höjs gränsen till 22 år och från 2019 till 23 år.

Finansutskottet 2016/17:3 Beslut 15 december 2016.

Ändrade regler för kvarstad på bankmedel inom EU

Sverige inför de EU-regler som ska säkra att en skuldsatt inte gömmer banktillgångar för att slippa betala sin skuld i vid en tvist. Den nya lagen kompletterar EU:s så kallade kvarstadsförordning med nationella regler kring förfarande och att Kronofogdemyndigheten ska vara behörig myndighet. Vidare görs följdändringar som gäller personuppgifter och uppgiftsskydd i lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, offentlighets- och sekretesslagen samt domstolsdatalagen. Syftet är att göra det lättare att driva in privata skulder över gränserna mellan EU:s medlemsländer.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 18 januari 2017.

Läs artikel på Altinget

Civilutskottet 2015/16:24 Beslut 16 juni 2016.

Regler ska motverka marknadsmissbruk

Nya lagar ska motverka marknadsmissbruk. Syftet är att anpassa de svenska reglerna till ändrade EU-regler.

Ett exempel på marknadsmissbruk är insiderhandel. Det kan handla om att en person som har finansiell information om ett företag som inte är allmänt känd använder den informationen för att tjäna pengar genom att till exempel köpa eller sälja aktier i företaget.

Förändringen innebär bland annat att marknadsmissbruk som skett utan uppsåt och av oaktsamhet inte längre ska vara brottsligt. I stället införs administrativa sanktioner, inklusive sanktionsavgifter.

Dessutom förändras Finansinspektionens utredningsbefogenheter. Myndigheten ska få rätt att genomföra undersökningar i misstänkta personers verksamhetslokaler. Det införs också bestämmelser om sekretess för vissa uppgifter, bland annat om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som har lämnats frivilligt till Finansinspektionen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2017.

Läs artikel på Altinget

Finansutskottet 2016/17:14 Beslut 15 december 2016.

Kompletterande bestämmelser om europeiska långsiktiga investeringsfonder

Ändringarna görs för att anpassa svenska regler till EU-förordningar och berör förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder, så kallade Eltif-fonder. Dessa fonder gör investeringar i till exempel fastigheter, aktier i onoterade bolag och infrastrukturprojekt.

Förändringen innebär bland annat att Finansinspektionen får rätt att ta ut avgifter för prövning av vissa ansökningar, anmälningar och underrättelser och en årlig avgift för tillsyn. Finansinspektionens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2017.

Finansutskottet 2016/17:13 Beslut 15 december 2016.

 

ÖVRIGA SKATTEFÖRÄNDRINGAR 1 JANUARI

Gränsen för reseavdraget höjs från 10 000 kronor till 11 000 kronor. 

Skatten på öl, vin och andra jästa drycker höjs med 4 procent. Skatten på sprit höjs med 1 procent.

Den nedre och övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster ska för beskattningsåret 2017 räknas upp med förändringen i konsumentprisindex KPI plus 1 procentenhet. Den nedre skiktgränsen uppgår därmed till 438 900 kronor och den övre skiktgränsen till 638 500 kronor för beskattningsåret 2017.

För beskattningsåret 2018 bör den övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster räknas upp med förändringen i KPI plus 1 procentenhet. Nuvarande uppräkning sker med KPI plus 2 procentenheter. 

Skatten på cigaretter, cigarrer och cigarriller ökar med 2 öre styck. Skatten på snus höjs med 5 kronor per kilo.

Nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs med fyra år.

Momsen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne sänks från 25 procent till 12 procent.

En skattereduktion införs för reparationer och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden.

En punktskatt på kemikalier i viss elektronik införs. Skatten tas ut med 8 kronor per kilogram för vitvaror och med 120 kronor per kilogram för övrig elektronik. Det maximala skattebeloppet är 320 kronor per vara.

Avdragsrätten för representationsutgifter som avser lunch, middag eller supé slopas.

Vid representation får avdraget för mervärdesskatt som avser måltider eller liknande förtäring högst uppgå till den ingående mervärdesskatten på en utgift på 300 kronor per person och tillfälle. Utgifterna ska ha ett omedelbart samband med verksamheten, och avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt.

Skattesatsen för annonser i periodiska publikationer sänks från 3 procent till 2,5 procent, och skattesatsen för övriga annonser och reklam sänks från 8,0 procent till 7,65 procent. Gränsen för återbetalning av reklamskatt för annonser i självständiga periodiska publikationer höjs från ett belopp motsvarande en skattepliktig omsättning om högst 50 miljoner kronor till 75 miljoner kronor för ett helt år. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt för övriga annonser och reklam höjs från 20 000 kronor till 60 000 kronor.

Dieselbränsle som används i båtar inom jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet ska beskattas likadant som dieselbränsle som används i arbetsmaskiner i samma sektorer. 

Enmansföretag som anställer en person blir i högst ett år berättigade till en nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten så att bara ålderspensionsavgiften behöver betalas. Nedsättningen gäller till och med 2021 och på den delen av lönen som understiger 25 000 kronor per månad. 

Avdragsrätten för ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av regelverket om kapitaltäckning tas bort.

Värden motsvarande koncernbidraget ska föras över från givaren till mottagaren senast den dag som givaren ska lämna en inkomstdeklaration. Om ett kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört ägarförändringen har lämnats till underskottsföretaget tidigast två beskattningsår före det beskattningsår då ägarförändringen skedde och förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och särskilt värde, ska kapitaltillskottet vid beräkningen av förvärvsutgiften i beloppsspärren bestämmas till ett belopp som motsvarar det lägsta av kapitaltillskottet och det värde av tillgången som belöper sig på den förvärvade andelen av underskottsföretaget. Vid beräkningen av värdet av tillgången ska kapitaltillskottet inte räknas med.

Energiskatt på elektrisk kraft tas ut med endast en skattesats. Den lägre beskattningsnivån som aktualiseras vid förbrukning för vissa ändamål åstadkoms genom avdrag eller återbetalning. Den lägre skattenivån för så kallad landström och elektrisk kraft som förbrukats i yrkesmässig växthusodling åstadkoms genom återbetalning i stället för genom särskilda skattesatser. En särskild återbetalningsbestämmelse för landström samt en definition av begreppet ”landström” införs i lagen om skatt på energi.

Begreppet ”stödordning” utvidgas till att även omfatta fall av statliga stöd på elskatteområdet. Det rör sig om nedsatt skatt på elektrisk kraft som förbrukas i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, i datorhallar, i jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet, i tjänstesektorer i vissa kommuner i norra delar av Sverige samt som landström.

Begreppet ”stödmottagare” ska även omfatta stödmottagare av statliga stöd på elskatteområdet. Stödmottagare vid skattebefrielse från energiskatten på elektrisk kraft är den som i dessa fall förbrukar kraften för ett skattebefriat ändamål.

Skattebefrielsen för elförbrukning i jord- och skogs- respektive vatten- bruksverksamhet delas upp i två olika bestämmelser. En bestämmelse som innebär att sekretess inte hindrar att Skatteverket lämnar uppgifter för offentliggörande införs.

Företag inom datacenterbranschen ska kunna få den lägre energiskattenivån om 0,5 öre per kilowattimme. Den lägre skattenivån ska gälla för anläggningar där en näringsidkare som huvudsakligen bedriver informations- och tjänsteverksamhet, informationsbehandling eller uthyrning av serverutrymme och tillhörande tjänster utövar sådan verksamhet, om anläggningens sammanlagda installerade effekt för annan utrustning än kyl- och fläktanläggningar uppgår till minst 0,5 megawatt. Sådana anläggningar kallas datorhallar.

Den särskilda energiskattesatsen för elektrisk kraft som förbrukas i vissa kommuner i norra Sverige ersätts med en nedsatt skattenivå som uppnås genom avdrag samt begränsas för att säkerställa att nedsättningen är förenlig med EU-rätten.

Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks från 2,8 procent till 2,2 procent av taxeringsvärdet.

En beskattningsbar person vars omsättning inom landet för det innevarande beskattningsåret inte överstiger 30 000 kronor får under vissa förutsättningar befrias från mervärdesskatt. Omsättningen får inte heller ha överstigit 30 000 kronor under något av de två senaste beskattningsåren.

Reglerna för intäktsräntan på skattekontot ändras så att räntan kan sättas till 0 procent.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00