Nya förslag för att komma åt grova brott

Regeringen avser att utreda hur straffen för vapenbrott ska skärpas. Utgångspunkten är att minimistraffet för grovt vapenbrott ska höjas från ett år till två års fängelse. En effekt av det blir att det blir lättare att använda häktning och att den som grips för ett grovt vapenbrott alltid ska häktas – alltså låsas in i väntan på dom och straff.

– Om polisen griper en person med ett skarpladdat vapen så slipper man risken att den personen släpps ut på gatan. Dessa personer ska häktas. Och den som grips med ett skarpladdat vapen riskerar ett fängelsestraff på minst två år, säger inrikesminister Anders Ygeman till Altinget.

Men innan en sådan lag kan träda i kraft måste den utredas. Målet är att utredningen ska få sina direktiv inom kort och att den ska vara klar med sina förslag till sommaren.

På regeringssammanträdet under torsdagen beslutade regeringen om ett lagförslag om att skärpa straffen för en rad grova våldsbrott. Målet är att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2017.

Mot organiserade brott

Förslaget ska granskas av Lagrådet och sedan återkommer regeringen med en proposition som riksdagen ska ta ställning till. I riksdagen väntas inga överraskningar då alliansen tidigare har tryckt på för att regeringen ska lägga fram ett förslag. Bakgrunden är att den förändring som gjordes för sex år sedan inte har lett fram till det som var de politiska intentionerna – att straffa våldsbrott hårdare – och att det har funnits ett missnöje över att domstolar inte dömt ut hårdare straff.

Frågan har utretts redan 2014 och det förslag som regeringen nu ska lägga fram innebär att minimistraffen höjs för en rad grova våldsbrott som ofta har koppling till den organiserade brottsligheten.

– Ska man skärpa straffen så är det minimistraffen som man ska använda. Det är det som gör att man får verkan, säger justitieminister Morgan Johansson.

Det handlar om grov misshandel, grovt rån, grov utpressning, grovt olaga hot och grovt olaga tvång och Morgan Johansson hoppas på att detta kan leda till en effektivare kamp mot den organiserade brottsligheten.

– Polis och åklagare lägger ner mycket tid och kraft på att utreda brott som har koppling till gängkriminalitet och då måste det också leda till påföljder som är verkningsfulla. När man verkligen har kommit tillrätta med det problemet så har man gjort det genom att bura in de mest brottsaktiva individerna, säger Johansson till Altinget.

Skydd för blåljus

En annan omdebatterad fråga är hur och om straffen ska skärpas för dem som attackerar utryckningspersonal som polis, räddningstjänst och ambulans. Den utredning som regeringen har flaggat för under en lång tid ska nu tillsättas. Uppdraget kommer att beslutas på regeringssammanträdet den 22 december och utredare blir riksåklagaren Anders Perklev som får ett och ett halvt år på sig att ta fram förslag.

Hans uppdrag blir att överväga och föreslå ändringar för att ge blåljuspersonal ett bättre straffrättsligt skydd. Men uppdraget omfattar också fler yrkeskategorier, vilket Altinget tidigare har rapporterat om.

– Vi vill även titta på socialtjänstens personal så uppdraget blir lite vidare än det var tänkt från början, säger Johansson.

Läs också: Fler yrken kan få starkare skydd mot våld

Ytterligare en del i uppdraget är att granska om det behövs ett nytt brott som omfattar den som hindrar polisens, räddningstjänstens eller ambulansens hjälpinsatser. 

Dessutom ska Perklev undersöka om det behövs skärpningar av straffen för skadegörelse mot utryckningsfordon, polis- och brandstationer, socialkontor och annan egendom som polishästar och polishundar.

Läs också: Attack mot blåljuspersonal ska straffas hårdare

Nya straff för unga utreds

Regeringen kommer också gå vidare med sina tidigare planer på att införa nya påföljder för unga brottslingar, de mellan 15-17 år. En utredare har fått i uppdrag att lämna förslag om ungdomsövervakning som ska användas vid allvarliga brott och kan innebär ett förbud att lämna bostaden under kvällar och helger eller förbud att vistas på vissa platser. Detta ska kunna kontrolleras med fotboja.

Dessutom ska utredaren titta på om det går att hitta ett alternativ påföljd till böter för unga brottslingar.

Läs också: Regeringen flaggar för skärpta straff för bilbränder

Regeringen kommer även att införa en vapenamnesti under våren 2018. Syfte är att minska mängden vapen som är i omlopp.  Den som innehar ett skjutvapen olagligt kan då lämna det till polisen utan att riskera att åka fast för vapenbrott. Förra gången en vapenamnesti användes fick polisen ta emot 15 000 illegala vapen.

Läs också: Regeringen vill ha ny amnesti för illegala vapen