Debatt

MP: Orimlig arvsynd för ansvarig utgivare

DEBATT. Mediegrundlagskommittén föreslår att en ansvarig utgivare fortsatt ska vara ansvarig för innehåll som publicerats på nätet – även om publiceringen skedde upp till ett år innan hen tillträdde. Detta är en form av arvsynd, menar riksdagsledamoten Niclas Malmberg (MP).

Mediegrundlagskommittén misslyckades i ett avseende, menar Niclas Malmberg (MP). Arvsynden för ansvariga utgivare blir kvar, om än i begränsad form.
Mediegrundlagskommittén misslyckades i ett avseende, menar Niclas Malmberg (MP). Arvsynden för ansvariga utgivare blir kvar, om än i begränsad form.Foto: Fredrik Hjerling
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Niclas Malmberg
riksdagsledamot för Miljöpartiet

Nu har Mediegrundlagskommittén lämnat sitt förslag till regeringen. Samtidigt som vi är stolta över att vår tryckfrihet firar 250 år, har det under kommitténs arbete varit uppenbart att det är med stora svårigheter vi klämmer in dagens medielandskap i en lagstiftning som härrör från 1700-talet, där tekniken att trycka tidningar och böcker var själva kärnan i vad som skulle skyddas. Mediegrundlagskommittén har i de allra flesta delar lyckats hantera nya frågeställningar som tillkommit genom teknikutvecklingen med smärre justeringar av lagstiftningen. Men det står klart att lagstiftningen är inne i en återvändsgränd. Framöver måste vi ta ett helt nytt grepp om våra grundlagar, om vi ska kunna värna yttrandefriheten på ett sätt som inte hela tiden faller tillbaka på teknikval, och därmed också lämnar luckor varje gång nya sätt att sprida information tillkommer.

Arvsynd

I en fråga har mediegrundlagskommittén dock misslyckats. Det gäller villkoren för ansvariga utgivare och publicering på tidningars webbsidor. Högsta domstolen fattade 2013 beslut där man förklarade att DN:s förre chefredaktör Gunilla Herlitz var ansvarig för en artikel som publicerats i tidningen flera år innan hon tillträdde. Beslutet innebar att Sverige har den orimliga ordningen att den som idag är ansvarig utgivare för en tidning kan hållas ansvarig för samtliga texter som finns sökbara på tidningens webbsida, oavsett när de ursprungligen publicerats. Detta då texter på tidningars webbsidor betraktas som om de vore publicerade på nytt varje dag. Till skillnad mot en publicering i en papperstidning - där det är den som var ansvarig utgivare vid publiceringstillfället som hålls ansvarig för texten - är det därför den som är ansvarig utgivare när en klagan väcks som hålls ansvarig. Även om hen inte kanske inte ens var anställd vid tidningen när beslutet om att publicera texten togs! I praktiken innebär det en form av arvsynd. Den som är ansvarig utgivare idag får ta ansvar för sina företrädares handlingar.

Orimlig uppgift

Kommittémajoriteten föreslår nu att denna arvsynd ska begränsas från oändlig tid till ett år. Det innebär att innan man tar jobb som ansvarig utgivare gör man bäst i att läsa igenom allt material på tidningens hemsida som härrör från det senaste året, för att inte i efterhand kunna fällas för texter som ens företrädare låtit publicera. Med tanke på den stora mängd texter en normal dagstidning publicerar på ett år är det en fullständigt orimlig uppgift! De flesta länder som kommittén har låtit göra jämförelser med har istället ordningen att samma regler gäller för papperstidning som digital publicering – dvs att den som är ansvarig utgivare vid publiceringstillfället hålls ansvarig för texten. Jag har därför reserverat mig mot kommittémajoritetens förslag till förmån för en sådan ordning.

innan man tar jobb som ansvarig utgivare gör man bäst i att läsa igenom allt material på tidningens hemsida som härrör från det senaste året

Niclas Malmberg (MP)

En skillnad mellan publicering i en papperstidning och på webben är att den senare i större utsträckning finns allmänt tillgänglig också långt efter publiceringen. För att texter som bryter mot yttrandefriheten inte ska kunna ligga kvar föreslår jag därför vidare att om en anmälan mot en text inkommer ges den som då är ansvarig utgivare en möjlighet att plocka bort texten från databasen. Om hen inte då gör det betraktas det som ett nytt publiceringsbeslut.

Regeringen har nu att arbeta vidare med frågeställningen för att kunna lägga ett förslag till riksdagen. Förhoppningsvis tar regeringen fasta på de många goda förslag som mediegrundlagskommittén också presenterar, men i frågan om synen på webbpublicering istället går vidare med reservationen.

Dokumentation

Debatt på Altinget

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktör Ola Hjalmarsson på [email protected]


Nämnda personer

Niclas Malmberg

Ordförande Republikanska föreningen
Journalistexamen (JMK 2000)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00