LO: Lärlingssystem får inte bli en väg till sänkta löner

De förslag Svenskt Näringsliv för fram i Altinget den 25 januari är inte nya. Arbetsgivare har alltid velat sänka löner, däremot har argumentet varierat. På 60-talet, när vi i LO ville ha bort avtalens särskilda lägre, ”kvinnolöner” fick vi höra att detta skulle göra det svårare för kvinnor att få jobb. Under 2000-talet har sänkta löner beskrivits som ett botemedel mot ungdomsarbetslösheten. Det senaste argumentet är att lönesänkningar skulle ge jobb åt nyanlända flyktingar.

Men argumenten för lägre löner är ungefär lika hållbara idag som de alltid har varit, det vill säga inte alls. Det går helt enkelt inte att belägga att sänkta lägstalöner har någon nämnvärd effekt på arbetslösheten. Det visar också utvärderingar av såväl de tyska så kallade ”minijobben” som alliansregeringens sänkning av arbetsgivaravgiften för unga.

Sänkta lägstalöner är inte heller någon lösning för att få nyanlända flyktingar i arbete. Nyanlända kan redan i dag anställas till mycket låga kostnader. Ett företag som anställer en flykting till en månadslön på 20 000 kronor behöver ofta inte betala mer än drygt 10 000 kronor i lön. Resten står skattebetalarna för genom de så kallade nystartsjobben. Om inte Svenskt Näringsliv är nöjt med att betala en månadslön på 10 000 kronor, hur långt ner vill de då gå för att våga anställa?

Utbildning och investeringar

Ett företag som anställer en flykting till en månadslön på 20 000 kronor behöver ofta inte betala mer än drygt 10 000 kronor i lön. Resten står skattebetalarna för genom de så kallade nystartsjobben. 

Från LO:s sida menar vi att vägen framåt i stället bör följa två huvudspår:

• För det första behöver vi investera mer i bostäder, infrastruktur och välfärd. Det ger jobb, både åt nyanlända och åt andra.
• För det andra behöver vi satsa på utbildning. Huvudförklaringen till att nyanlända har lägre sysselsättning är att de i genomsnitt har kortare utbildning än infödda. 

Arbetsmarknadens parter spelar också en viktig roll genom lösningar som exempelvis snabbspår, validering och yrkesintroduktionsanställningar, YA.

Dessutom krävs riktade åtgärder för grupper som står särskilt långt från arbetsmarknaden, som till exempel lönesubventioner och beredskapsjobb.

Inget emot lärlingssystem

LO har självklart inget emot lärlingssystem, men det förslag till en "modern lärlingsanställning" som Svenskt Näringsliv skissar på i artikeln är snarare ett illa kamouflerat förslag till generellt sänkta löner för arbetare. Det är viktigt att utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet inom ramen för exempelvis YA, men det ska ske på ett seriöst sätt som säkerställer god kvalitet och justa villkor. Och givetvis ska det baseras på kollektivavtal, som vi alltid gjort på svensk arbetsmarknad.

Det är oerhört viktigt att nyanlända snabbt kan komma in på svensk arbetsmarknad och från LO:s sida är vi beredda att diskutera alla konstruktiva förslag. Men på en punkt kommer vi aldrig att kompromissa: Även en arbetare ska kunna försörja sig på ett heltidsjobb. Det är faktiskt ingen orimlig ambition i Sverige 2016.