Låga klimatkrav på andra länder irriterar

EU. EU-kommissionens förslag på hur ansvaret för utsläppsminskningar av växthusgaser fram till år 2030 ska fördelas mellan medlemsstaterna väcker kritik. En rad svenska remissinstanser ifrågasätter de låga kraven som ställs på många länder.

Johanna Alskog

EU-kommissionens förslag på hur målet för minskningen av växthusgaserna till år 2030 ska fördelas mellan medlemsländerna imponerar inte på svenska myndigheter och organisationer. Regeringen har haft ute förslaget på en snabb remissrunda inför förhandlingarna på EU-nivå (läs mer här). Förslaget innebär bland annat att Sverige och Luxemburg får det tuffaste målet, en minskning på 40 procent till år 2030 jämfört med år 2005. Medan en rad länder, framför allt i Östeuropa, bara behöver minska utsläppen med några få procent. I Bulgariens fall är kravet endast att utsläppen inte ökar.

Naturvårdsverket skriver i sitt remissyttrande att de föreslagna klimatmålen och målbanorna inte ger tillräckligt omställningtryck för EU som helhet. "Samma slutsats gäller även för många enskilda medlemsländer." skriver myndigheten i sitt yttrande till miljö- och energidepartementet.

Låga krav på många länder

Lantbruksorganisationen LRF och Skogsindustrierna ifrågasätter om bördefördelningen mellan medlemsstaterna är den mest kostnadseffektiva och om det verkligen medför att alla medlemsstater bidrar till klimatarbetet. LRF skriver att det är anmärkningsvärd att länder som är mycket beroende av fossil energi inte har fått något krav på att minska utsläppen till år 2030.

Agrifoods Economic Centre vid Lund universitet förespråkar en omfattande förändring av EU:s klimatpolitik. Det vore bättre att se EU som en enhet och göra utsläppsminskningarna där det är billigast, och sedan fördela kostnaderna på länderna efter inkomst. "Detta skulle ge större utsläppsminskningar till samma kostnad som dagens system." skriver Lunds universitet.

Varnar för kryphål

Vi ser det som rimligt att BNP per capita är en grundprincip i fördelningen av ut släppsmålen. Vi anser dock att en större hänsyn bör tas till kostnadseffektivitet , geografi och befolkningstäthet samt redan uppnådd minskning och nivå för utsläpp

ur Sveriges kommuner och landstings yttrande

Naturskyddsföreningen anser, liksom Naturvårdsverket, att ambitionsnivån som helhet är för låg. Därtill är miljöorganisationen kritisk till det den kallar för kryphål, eller mekanismer för flexibilitet, i förslaget: tillgodoräknande av kolsänkor, möjlighet att flytta över utsläppsrätter från handelssystemet (ETS) till den icke-handlande sektorn och överflytt av utsläppsutrymme mellan länder.

Lovordar flexibilitet

Här är Agrifoods Economic Centre en av de remissinstanser som tvärtom förordar möjligheten till flexibilitet mellan sektorer och länder, då det ger en möjlighet till de mest kostnadseffektiva lösningarna. Även Skogsindustrierna lovordar flexibilitetsmekanismerna. Sveriges lantbruksuniversitet förespråkar full flexibilitet mellan EU-ETS, utsläppsenheterna inom den icke-handlande sektorn och tillgodoräknande av kolsänkor.

EU:s klimat- och energiramverk till 2030 behöver genomföras snabbt men samtidigt också skärpas med hänsyn till Parisavtalet. 

ur Naturvårdsverkets yttrande

Svenskt Näringsliv skriver att bördefördelningen av utsläppsminskningarna saknar kostnadseffektivtet, vilket gör mekanismerna för flexibilitet desto viktigare. Men lägger till att de inte får bli ett sätt för vissa medlemsstater att inte ta sin del av det gemensamma ansvaret.

Energimyndigheten skriver att inslaget flexibla mekanismerna hade varit rimligt om det hade inneburit att man vågat skärpa ambitionerna för utsläppsminskningarna. Men när målnivåerna redan är satta, innebär det stora inslaget av flexibilitet i systemet en risk för att utsläpp inte genomförs, utan istället kvittas mot utsläpp i en sektor där det uppstått ett överskott av utsläppsrätter/-enheter/-krediter.

Flexibilitet kräver skärpta mål

Även Naturvårdsverket är inne på samma linje. Användningen av överföringar av utsläppsrätter, kompensationstilldelning av utsläppsrätter med lägre BNP än genomsnittet, samt möjlig användning av krediter från kolsänkor – det är exempel på mekanismer i EU-kommissionens förslag som behöver begränsas så mycket som möjligt med tanke på att utsläppsmålen är för lågt satta. "Om målnivåerna skulle skärpas kan bedömningen bli en annan." skriver myndigheten.

Dokumentation

Mål för minskning av växthusgaser till och med år 2030, jämfört med 2005 års nivå

EU-kommissionens förslag på hur utsläppsminskningarna (för utsläpp utanför utsläppshandelsystemet ETS) ska fördelas mellan medlemsländerna:

Belgien -35%
Bulgarien -0%
Tjeckien -14%
Danmark -39%
Tyskland -38%
Estland -13%
Ireland -30%
Grekland -16%
Spanien -26%
Frankrike -37%
Kroatien -7%
Italien -33%
Cypern -24%
Lettland -6%
Litauen -9%
Luxemburg -40%
Ungern -7%
Malta -19%
Nederländerna -36%
Österrike -36%
Polen -7%
Portugal -17%
Rumänien -2%
Slovenien -15%
Slovakien -12%
Finland -39%
Sverige -40%
Storbritannien -37%



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00