Kritiker: Fruktansvärda följder av Libyen-samarbete

INTERNATIONELLT. EU ökar samarbetet med Libyen för att stävja flyktingströmmen. Kritiker varnar för fruktansvärda konsekvenser för utsatta flyktingar, men EU:s ledare utlovar full respekt för mänskliga rättigheter och internationell rätt.

– Vi ska träna, utrusta och ge stöd till den libyska kustbevakningen för att stoppa människosmugglare och öka räddningsinsatser, sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk på en presskonferens i samband med EU:s toppmöte på fredagen.

De europeiska stats- och regeringscheferna beslutade också att ge stöd för att förbättra situationen på marken nära kusten och i flyktingläger liksom att utöka stödet till grannländerna och ursprungsländerna söder om Sahara.

– Det är första gången på ganska många månader som vi lyckas nå enighet och framsteg inom ett så kontroversiellt område, sade Maltas premiärminister Joseph Muscat som stod värd för mötet i den maltesiska huvudstaden Valletta.

Stoppa flyktingströmmen

Åtgärderna har som främsta syfte att stoppa strömmen av migranter och flyktingar på väg mot Europa. Frågan drivs hårt av Malta, EU:s nuvarande ordförande, som ligger i en utsatt situation mitt i Medelhavet på rutten mellan Libyen och Italien.

Sedan EU tecknat avtal med Turkiet har antalet människor som kommer via den östra rutten på havet minskat dramatiskt. Istället kommer de flesta nu via centrala Medelhavet och 90 procent av dem som anländer till Italien har tagit en båt från den libyska kusten.

Det är en betydligt längre och farligare väg. Förra året dog fler människor än någonsin på Medelhavet, över 5 000 miste livet enligt IOM, den internationella organisationen för migration.

Snart kommer också våren och man oroas över att strömmen av flyktingar ska ta ny fart, uppåt en miljon flyktingar med siktet inställt på Europa befinner sig i Libyen.

Riskerar förföljelse och tortyr

Samarbetet med Libyen är dock problematiskt. Det pågår en väpnad konflikt och landet saknar fungerande institutioner. Det är också anledningen till den omfattande människosmugglingen.

Intresseorganisationer ser med stor oro på EU:s samarbete med landet.
– Tiotusentals kommer fastna i ett konflikthärjat land där de riskerar att utnyttjas och utsättas för tortyr. Det är rent ut sagt häpnadsväckande att ett sådant förslag ens diskuteras, säger Iverna McGowan, chef på Amnestys Brysselkontor.

I mötesslutsatserna försäkrar EU:s stats- och regeringschefer att ”EU ska agera med full respekt för mänskliga rättigheter, internationell rätt och europeiska värderingar”.

Statsminister Stefan Löfven utlovar samma sak.
– Man ska beakta internationell rätt, naturligtvis. Det måste göras på rätt sätt, säger Stefan Löfven till Sveriges Radio samtidigt som han framhåller att det i grund och botten handlar om att rädda liv då man vill hindra människor från att sätta sig på människosmugglarnas skrangliga båtar.

Flera ledare, däribland EU:s utrikeskommissionär Federica Mogherini, poängterade att man också arbetar för att förbättra situationen för dem som befinner sig i Libyen.


– Vi kommer kunna rädda liv genom ett nära samarbete med UNHCR och IOM och förbättra förhållanden i lägren som vi vet är dramatiska, sade Mogherini.

Hot mot EU:s framtid

Förutom flyktingkrisen diskuterade EU:s ledare också unionens framtid och dess enorma utmaningar. I det brev som Rådets ordförande Donald Tusk skrev till stats- och regeringscheferna inför Valletta-mötet nämndes USA och dess nya president Donald Trump som ett extern hot i samma stycke som Ryssland, Kina, krig och konflikter i Mellanöstern och radikal islamism.

Tusk uttryckte tydligt sin oro för den nya amerikanska administrationen som enligt honom sätter EU i en svår situation samtidigt som unionen hotas internt genom splittring till följd av Brexit och växande populism, nationalism och EU-skepsis.

– Det fanns så klart en oro för besluten som den nya (amerikanska) administrationen har fattat och för attityden den har antagit, sade Joseph Muscat som dock försäkrade att det inte finns någon europeisk fientlighet gentemot USA.

EU siktar alltjämt på en väl fungerande och nära transatlantisk relation.

I skrivande stund diskuterar EU27, det vill säga ledarna från alla medlemsländer förutom Storbritannien, EU:s framtid efter Brexit. Förhoppningen är att man ska visa enighet och att EU står starkt trots att ett stort medlemsland lämnar klubben och de externa hot som omger unionen. Tanken är att dessa samtal också ska vara en uppladdning inför 60-årskalaset till minne av att Romfördragens undertecknade 25 mars 1957 vilket ska firas med pompa och står i den italienska huvudstaden om dryga sju veckor.

Forrige artikel Bostadsoffensiv anses otillräcklig Bostadsoffensiv anses otillräcklig Næste artikel Press på att göra europeiska utsläpp dyrare Press på att göra europeiska utsläpp dyrare