"Kilometerskatten en kvarnsten för företag i norr"

Av: Pelle Sallin
Pelle&Lisa AB/Norrlandsägg AB, Jämtlandsgården AB och Fria Skog AB

Just nu pågår rådslag om införandet av en kilometerskatt eller vägslitageavgift för tunga lastbilar – en avståndsbaserad avgift på transporter. Resultatet av en genomförd skatt ger konkreta förutsägbara effekter. Dessa effekter går nämligen enkelt att beräkna. Jag önskar här beskriva vad en skatt i storleksordningen 18 till 24 kronor per mil faktiskt innebär för de tre företag som jag deläger och arbetar i styrelsen med. Företagen är jämförbara med de flesta landsbygdsföretag som tar hand om och förädlar naturens resurser norr om Dalälven. Tillsammans har företagen 26 personer anställda och fler än 100 underleverantörer och producenter.

Äggproduktionen drabbas

Pelle&Lisa, Norrlandsägg är ett äggpackeri som packar ägg från producenter främst i Norrland. För detta företag kommer skatten att ge en kostnadsökning med 1,6 miljoner kronor per år. Den största ökningen kommer från intransport av ägg från äggproducenterna och uttransport av ägg till grossister. Kostnaden för transporter är redan innan höjningen högre än företagets lönekostnader och långt högre än för konkurrerande företag i södra Sverige. För att kompensera för skatten måste priset i grossistledet ökas med ungefär 0,60 kronor per kilo ägg. En höjning av priset till grossist i den storleksordningen är helt orealistisk. I Norrland produceras mindre än 35 procent av de ägg som norrlänningarna själva äter. Den siffran kommer att sjunka kraftigt efter införandet av en kilometerskatt.

Redan tufft för köttproduktionen

Jämtlandsgården är ett lokalt slakteri och styckföretag. För detta företag kommer transportkostnaden öka med cirka 800 000 kronor årligen om den föreslagna skatten blir verklighet. De största kostnadsposterna är uttransport av slakteriavfall till Svealand samt intransporter av nötdjur. Företaget har redan innan skatten svårt att nå nollresultat. Hård konkurrens och höga transportkostnader håller nere företagets betalningsförmåga till lantbrukaren. Det saknas helt förutsättningar att kompensera för den ökade kostnaden som den föreslagna kilometerskatten medför. Förutsättningarna för en lokal verksamhet som kan erbjuda korta vägar in till slakteriet för djur i lantbruket och utbud av lokalt producerat kött kommer troligen inte att kunna överleva i Norrlands glesbygd om kilometerskatten förverkligas.

Avlägsna skogar tappar värde

Fria Skog köper och säljer virke till industrin i mellersta Norrland och i Norge. I priset för timmer, massaved och energived ingår transportkostnaden med mellan 12 till 25 procent av värdet. Timmerbilar och fjärrbilar kostar idag mellan 140 och 190 kronor per mil. Med kilometerskatten ökar kostnaden med ungefär 17 procent. En pålaga i form av den föreslagna kilometerskatten drabbar skogsbrukarna med en sänkning av virkesvärdet om 30 till 80 kronor per kubikmeter. Effekten blir att vissa sortiment och en del avlägset belägna skogar förlorar sitt ekonomiska värde. Sortiment för bioenergi blir helt utan värde på mycket stora arealer. För åkerier, avverkningsgrupper och skogsvårdsföretag kommer kilometerskatten innebära ett hårt slag.

Möjligheterna att ta ut kostnadsökningen av marknaden är i det närmaste obefintlig för äggföretaget och för slakteriföretaget. För skogsföretaget kan en stor del av kostnaden finansieras genom lägre virkespriser, vilket också innebär sjunkande avverkningar, lägre uttag av biomassa och att skogsbruk i delar av inlandet upphör. Den kvarnsten som kilometerskatten kommer att utgöra för verksamheterna som jag beskriver gäller för väldigt många företag i glesbygden i Norrland. Att tro att man ska ha kvar jordbruk och jordbrukets förädlingsföretag i hela landet är självbedrägeri om man tror att en kilometerskatt går att genomföra.

Politikerna måste välja att avstå skattehöjningar som snedvrider konkurrensen nationellt och internationellt om man har den minsta ambition att svensk livsmedelsproduktion och landsbygd ska överleva – i hela landet.