Ingemar Nilsson: Hårdare krav på vattenkraften hotar klimatmålen

Av Ingemar Nilsson
riksdagsledamot och energipolitisk talesperson för Socialdemokraterna

Enligt riksdagens beslut ska Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vara noll år 2050. Det är ett ambitiöst mål och vägen dit kommer inte att vara enkel. Det kommer att krävas investeringar i energieffektiviseringar och ökad förnybar produktion för att uppnå målet.

Regeringens planeringsmål för vindkraft är 30 TWh. En så stor produktion kräver inte bara en elnätsutbyggnad utan också att den svenska vattenkraften används för att balansera variationerna i vindkraft och framtida solkraft. Detta är ett bra exempel på hur olika delar av energisystemet måste stötta varandra för att kunna fungera effektivt. Det behövs baskraft, reglerkraft samt förnybar kraft som tillåts variera beroende av vädret. Om en del hindras så hindras också en annan del.

Hösten 2013 presenterade den statliga Vattenverksamhetsutredningen sitt delbetänkande, bland annat om hur svensk vattenkraft kan bedrivas i enlighet med miljöbalken och EU-rättsliga krav.  

Utredningsförslag för långtgående

I delbetänkandet föreslås bland annat en lagregel som öppnar upp för en fullständig ny prövning av all svensk vattenkraft mot den nu gällande miljöbalken. Det är därför ganska naturligt att det är denna fråga som dominerat debatten om framtiden för svensk vattenkraft sedan utredningen presenterades.

Vi ser fram emot att få analysera utredningens förslag i sin helhet men vi kan redan nu konstatera att förslaget att ompröva befintlig vattenkraft fullt ut mot gällande miljöbalk är alldeles för långtgående. Betänkandet har enligt vår uppfattning inte beaktat de energi- och klimatpolitiska konsekvenserna ett sådant förslag skulle innebära, med risken för minskad förnybar energi som följd.

Vattenkraft viktigaste energikällan

Utan vattenkraften och dess möjligheter att reglera produktionen skulle också variationerna i vindkraften behöva balanseras på annat sätt, sannolikt med fossil elproduktion. En sådan utbyggnad skulle motverka det som energiomställningen syftar till att uppnå. Vattenkraften är därför inte bara en förnybar energikälla bland andra, utan den viktigaste av alla i en svensk produktionsmix. Effekterna av minskad vattenkraftproduktion är svåröverskådliga och potentiellt skadliga och måste utvärderas noga innan några beslut fattas som innebär minskad produktion. I det avseendet ser vi positivt på arbetet som Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) inlett för att skapa en nationell strategi för vattenkraften.

Begränsad produktion hotar klimatmål

Vi socialdemokrater vill ha en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken för att säkra svensk konkurrenskraft och hållbarhet. Därför söker vi en bred lösning som tryggar kapaciteten för vattenkraften samtidigt som den biologiska mångfalden kan och ska säkerställas i de vattendrag där det är möjligt.

I underlaget inför en energiöverenskommelse måste vårt framtida energibehov analyseras. I en sådan analys måste vattenkraftens framtida kapacitet ingå som ett viktigt inslag för att möta de framtida energibehoven och klimatmässiga utmaningarna inom ramen för en energiomställning. Ska Sverige uppfylla 2050-målet om ett land med noll nettoutsläpp vad gäller växthusgaser så har vattenkraftsproduktionen en mycket viktig roll. Att begränsa produktionen vore ett direkt hot mot denna målsättning.