Så bemöter friskolorna Reepalus förslag

Långt fler än de som står på remisslistan vill svara på Reepalutredningen. Finansdepartementet har fått in över 15 000 remissvar och både näringslivsorganisationer och LO har i sina respektive kampanjer kraftsamlat för att få personer och företag att skicka in sina åsikter om vinstreglering till regeringen.

LÄS MER: 15 000 remissvar på Reepaluutredningen

Fokus kommer att ligga på skolsektorn. Det beskedet gav civilminister Ardalan Shekarabi (S) i början av februari till Altinget.

– Vi utesluter inte att man går före i den politiska samtalen med någon sektor. Regeringens fokus är på skolområdet, sade Ardalan Shekarabi då. 

LÄS MER: Shekarabi: Nu krävs mer statlig styrning

Verktyg i valdebatten

Friskolornas Riksförbund har i sitt svar bestämt avstyrkt Reepalus förslag om vinstbegränsningar för välfärdsföretag. Flera av de stora aktörerna inom friskolevärlden har också skickat in egna remissvar. Internationella Engelska Skolorna, en av de största aktörerna inom friskolesektorn gällande grundskola kallar förslagen för skadliga och menar i sitt svar att utredningen tillsattes för att skapa en ideologisk konflikt inför valet 2018, ett enligt IES oacceptabelt sätt att använda utredningsväsendet.

Som Altinget har rapporterat om vänder sig även de Idéburna skolorna emot förslaget om en vinstbegränsning på 7 procent av operativt kapital som Reepalu föreslår. Ordföranden Mats Wiclander menar att det är orimligt att ideella skolkoncerner inte ska kunna bygga upp en buffert för att klara sig långsiktigt ekonomiskt, om och hur vinstdrivande företag ska begränsas lämnar han dock därhän. 

– Jag tror man haft väldigt stort fokus på större vinstutdelande aktörer och jag begriper inte varför man valt att behandla alla lika. Det är synd, säger Håkan Wiclander, ordförande för Idéburna Skolors Riksförbund, till Altinget.

Även Konkurrensverket och Riksrevisionen har riktat tung kritik mot förslagen i utredningen. 

LÄS MER: Idéburet måste få göra överskott

Inte bara små koncerner påverkas

Den ståndpunkten är Friskolornas Riksförbund tydliga med. Reglerna om vinstmått kommer drabba små företag, idéburna som vinstdrivande. Kunskapsskolans VD Fredrik Lindgren menar dock att även stora koncerner kommer drabbas om möjligheten att ha en ekonomisk buffert tas bort.

– Det framförs ibland i debatten att större koncerner har lättare att kringgå systemet och överleva, samtidigt ska vi ha ett system med transparens som behandlar alla lika, då kommer det att slå mot både små och stora koncerner, säger Fredrik Lindgren till Altinget.

Han anser precis som Engelska skolorna framför i sitt remissvar att utredningen haft en ideologisk utgångspunkt, slutsatsen var klar redan från början. Internationella Engelska skolan vill se en bred politisk uppgörelse istället för en ideologisk konflikt och är frågande till att regeringen nu punktmarkerar friskolornas vinster.

– Att vi ska stoppas är absurt. Vi är en del av lösningen för de utmaningar som svensk skola står inför, inte problemet, säger Hans Bergström, rådgivare på Engelska Skolan till Altinget.

Möjligheten att göra överskott måste finnas kvar för att kunna expandera och ha en trygg verksamhet och utan ett starkt kassaflöde och hög soliditet skulle det bli svårt att hyra de lokaler som behövs för skolverksamheten, menar Bergström. Skulle förslaget bli verklighet finns också risken för långa rättsprocesser där företagen kräver full ekonomisk kompensation, vilket kommer att kosta skattebetalarna pengar.

– Det är ingenting man vill prata om för det skulle förändra folks syn på förslaget. Det finns inga kvalitetsskäl till att vi ska stoppas, det är en rent ideologisk konflikt som för bort debatten från de verkliga problemen: Ordningsproblemen och lärarbristen, säger Hans Bergström. 

"Skadar förtroendet för politiken"

Academedia med 60 000 elever i förskola till gymnasium och 80 000 vuxenstuderande blev klara med sitt remissvar under fredagen. Deras invändningar handlar bland annat om de juridiska möjligheterna att genomföra förslaget, att det operativa kapitalet är ett irrelevant mått för att mäta lönsamhet i tjänsteföretag samt och att utredningen inte tagit fram tydliga kvalitetskrav.

– Jag ser det här som en pseudodebatt som handlar om politisk positionering snarare än vinstreglering. Det kommer också skada förtroendet för politiken att man inte istället närmar sig de riktiga utmaningarna. Det tror jag socialdemokraterna också inser, säger Academedias VD Marcus Strömberg till Altinget.