Förslag om häktning håller inte måttet

KRIMINALVÅRD. Regeringens mål är att minska de långa tider som misstänkta sitter häktade. Men den utredning som ska bana väg för detta har stora brister, enligt Kriminalvården.

”Utredningens konsekvensanalys är inte tillräckligt underbyggd och bygger i flera avseenden på felaktiga antaganden”, skriver myndigheten i sitt remissvar.

Sverige har under flera år fått kritik från Europarådet och FN för att människor sitter häktade under oproportionerligt lång tid. I augusti i år lade regeringens utredare fram en rad förslag för att minska tiden i häkten och begränsa användningen av restriktioner för de brottsmisstänkta som sitter inlåsta.

– Det är en utgångspunkt som vi välkomnar. Syftet med förslagen stämmer väl med vår inställning ­­– att den situation som råder i dag är problematisk. Vi måste göra något åt det faktum att det sitter människor häktade under väldig lång tid och att en stor del av dem drabbas av restriktioner, säger Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården, till Altinget.

Stora effekter

Samtidigt har Kriminalvården en rad invändningar mot effekterna av förslagen som om de genomföras kommer att få en stor inverkan på myndighetens ekonomi och verksamhet. Utredningen har inte på ett rättvisande sätt lyckats visa hur förslagen ska genomföras i praktiken.

–Vi tycker att förslagen inte är tillräckligt väl analyserade, säger Nils Öberg.

I sitt remissvar pekar Kriminalvården på en rad brister i utredningen, bland annat när det gäller de ekonomiska beräkningarna. Felaktiga antagen leder till att effekten av besparing har överdrivits och att kostnaderna har underskattats, bland annat vad gäller ombyggnad av häkten ute i landet och personalkostnader.

Att få de genomgripande förändringarna på plats redan till vårvintern 2018 som utredningen föreslog är inte heller realistiskt.

Läs också: Kortare tid i häkte med nytt förslag

En del av förslagen handlar om att bryta isoleringen för personer som sitter häktade och ge alla en rätt till minst två timmars umgänge med andra. Det är ett förslag som kriminalvården i sig inte invänder mot. Men det handlar om en radikal förändring som förutsätter omfattande resursförstärkningar, och en realistisk plan för hur det ska genomföras, enligt myndigheten. Enligt Kriminalvården rimmar förslaget illa med den individanpassade metod som myndigheten arbetar med, och alla häktade passar inte in i en sådan mall som utredningen föreslår.

– Det förutsätter genomgripande förändringar av hur vi arbetar, konstaterar Nils Öberg.

Det är nu regeringens uppgift att avgöra hur den ska gå vidare med utredningens förslag, efter att den har vägt samman de synpunkter som har kommit in från ett 60-tal remissinstanser.

 – Vi hoppas naturligtvis på att regeringen i sitt ställningstagande säkerställer att man har ett fullgott underlag för att konsekvensanalysera förslagen. Och där har vi erbjudit en del perspektiv som jag tycker talar för att man behöver fördjupa analysen, säger Nils Öberg.

Efterlyser helhetsgrepp

Även övriga remissinstanser är eniga om att tiden som en misstänkt tillbringar på häkte i väntan på dom måste minska. Häktningstiderna hänger dock ihop med en rad andra delar av rättskedjan, och där pågår andra utredningar. Och kan en finnas skäl att väga in slutsatserna från dem innan ett lagförslag läggs fram.

Regeringen bör överväga att invänta dessa utredningar och senare lägga fram ett samlat förslag, skriver Svea hovrätt i sitt remissvar. En av dessa utredningar gäller hur processen om stora brottmål kan bli effektivare. Det är ett omfattande uppdrag där utredaren ska göra en första analys om vilka åtgärder som behöver utredas närmare. Den ska vara klar den 20 februari 2017. Regeringen ske sedan ge tilläggsdirektiv om hur dessa frågor ska utredas vidare.

Alternativ till häktning

Utredningen föreslog också fler alternativ till inlåsning vid häktning. Ett förslag är att använda två nya former: hemarrest och områdesarrest och att detta övervakas med elektronisk fotboja.

Fler instanser är dock tveksamma till om detta kommer att användas i någon större utsträckning i framtiden.

Polismyndigheten pekar på att det kan bli svårt att tillämpa alternativen och har svårt att se vilka personer som skulle omfattas då alternativen inte ska användas i de fall där det finns risk för fortsatta brott, att bevis undanröja eller att en misstänkt flyr.

Det kan därför komma att uppfattas som sämre alternativ till dagens reseförbud och anmälningsskyldighet, vilken används i begränsad omfattning,

Det kommer också att varav polisens uppgift att spåra de personer som avviker och därför kan förlaget innebär en ökad arbetsbörda för polisen.

Åklagarmyndigheten anser dock att alternativen kan fungera som bra alternativ och det är en inställning som Advokatsamfundet delar. Samfundet anser dock att frågan måste utredas närmare innan regeringen sätter ner foten.

Forrige artikel Expert kritisk till Shekarabis digitaliseringsplaner Expert kritisk till Shekarabis digitaliseringsplaner Næste artikel SKL: Skatteverket kan leda digitalisering SKL: Skatteverket kan leda digitalisering