Så ska EU:s ledare hindra ny flyktingkris

MIGRATION. EU ska göra mer för att stoppa nya flyktingströmmar över Medelhavet. En överenskommelse med Libyen är nästa steg. Frågan kommer att dominera fredagens EU-toppmöte i Valetta på Malta.

Den planerade överenskommelsen med Libyen innehåller ett tiotal åtgärder. Och målet är att dämpa trafiken över centrala Medelhavet – en flyktingrutt där trafiken ökar och därmed också risken för att ytterligare människor omkommer. Detta vill EU:s ledare hindra, enligt ett utkast till uttalande som stats- och regeringscheferna ska göra vid toppmötet.

Det handlar bland annat om att utbilda och utrusta Libyens kustbevakning, att störa människosmugglare, att stötta arbetet med frivilligt återvändande och att hjälp landet att säkra gränserna. Malta, som är EU:s ordförandeland det närmaste halvåret, ska ta fram en handlingsplan och en avstämning av resultaten kommer att ske på EU-toppmötet i juni.

Hänsynslösa smugglare

När statsminister Stefan Löfven på onsdagen informerade riksdagens EU-nämnd pekade han på att mellan 700 000 och 1 miljon flyktingar finns inom Libyens gränser. Och när våren kommer kan en stor del av dem börja en mycket riskfylld resa i rangliga farkoster, i händerna på flyktingsmugglare, över Medelhavet mot Italien. Under förra året ledde flyktingtrafiken till 5 000 döda eller saknade, enligt Löfven.

– Detta måste få ett stopp, sade statsministern.

Genom att bistå Libyen hjälper man landet att säkra sin gränser och att störa hänsynslösa människosmugglare och därmed kan man rädda liv, enligt Löfven.

En överenskommelse med Libyen är kontroversiell genom att landet har en mycket bräcklig regering, svaga myndigheter och det pågår interna väpnade strider. Löfven underströk att alla insatser måste ske med respekt för internationell rätt, asylrätten och mänskliga rättigheter samt i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR. Även IOM, den internationella organisationen för migration, ska bidra till detta.

200 miljoner euro extra

Tanken är att insatserna dels ska finansieras genom redan existerande EU-program, dels genom en ny insats. Men det kommer inte att öka Sveriges utgifter.

– Kommissionen har sagt att den ska avsätta 200 miljoner euro i ett första läge och det ska tas ur EU:s befintliga budget, sade Löfven efter mötet.

Vänsterpartiet är kritisk till en överenskommelse med Libyen och menar att det riskerar att stänga inne människor i libyska flyktingläger med extremt dåliga förhållanden. Frågan är då vad EU ska göra istället?

– Insatserna måste bidra till att rädda fler liv och det borde vara huvudinriktningen. Det finns sådana inslag i detta och det är vi positiva till. Men det måste också bli ett mer ordnat asylförfarande för alla som vill ta sig till EU. I den processen kommer många att få nej då de inte har asylskäl, medan andra får ja. Men som det är nu riskerar hundratusentals människor att fastna i Libyen i ett fullständigt kaos och det riskerar att driva fram ännu mer desperata försök att fly, säger partiledaren Jonas Sjöstedt till Altinget.

Gemensam asylpolitik avlägsen

Stefan Löfven pekar återigen på behovet av att nå en överenskommelse om en gemensam asylpolitik inom EU där alla länder är med tar emot människor på flykt.

Men hittills har de försök som har gjorts inte lyckats då flera länder motsätter sig att ta emot asylsökande. I somras lade EU-kommissionen fram ett nytt asylpaket som länderna nu förhandlar om.

Har förutsättningarna för att nå en gemensam asylpolitik ökat?

– Nej, ska jag vara ärlig så ser jag inte det just nu. Jag hör inget av att de länder som har varit motståndare säger att de har ändrat sig. Men det är inget argument för att inte fortsätta att argumentera för detta. Någonstans tror jag att de ser att om vi inte klarar detta så försvagas EU och därmed också de själva. Vi måste fortsätta att försöka hitta kompromisser som bygger på att alla tar sitt ansvar, säger Stefan Löfven efter mötet med EU-nämnden.

Även om den specifika frågan om en gemensam asylpolitik inte är en del av det kommande toppmötet på Malta så lär frågan komma upp i mötets korridorer.

– Den här frågan kan man inte vara tyst om så det är klart att den kommer att diskuteras, säger han.

Forrige artikel Svensk-tysk markering mot USA Næste artikel Press på regeringen om rikets säkerhet