Ekström: Vi minskar det kommunala självbestämmandet

På måndagen presenterade regeringens skolkommission sitt delbetänkande. Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, leder kommissionens arbete. En nyckeluppgift är att föreslå åtgärder för att förbättra styrningen av skolan. Både internationella och inhemska studier visar att styrkedjan av skolan fungerar dåligt. Detta har fått många, däribland Liberalerna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Lärarnas Riksförbund att förespråka en återgång till statligt huvudmannaskap. Men Skolkommissionen går inte så långt. Däremot föreslår den två tänkbara modeller för att öka den statliga finansieringen och det statliga ansvaret, på bekostnad av den kommunala makten.

– I förslaget innebär båda modellerna att man minskar det kommunala självbestämmandet och att kommunerna inte får använda resurser till annat än till skolan. Det kan man tycka är bra eller dåligt. Det vi pekar på är att vi har ett läge som är väldigt allvarligt för svensk skola. Vi har många år av sjunkande skolresultat, säger Anna Ekström till Altinget.

Klarar inte uppdraget

Skolkommissionen anser att kommunerna inte klarar av uppdraget om skolans kompensatoriska uppgift, att elever och skolor med sämre förutsättningar ska få mer stöd.

– Jag är helt inställd på att jobba vidare med bägge modellerna. Det jag vill uppnå är att socioekonomisk bakgrund spelar roll för vilka resurser skolan får. Sedan vill jag säkerställda att det finns finansiering av skolan.

Den första modellen är lättare att införa då den inte kräver lika stora lagändringar. Det är en nationellt bestämd fördelningsmodell av pengar som utifrån elevsammansättningen anger en lägsta nivå för varje kommuns pott för undervisning och elevhälsa. Den andra modellen är att man inför ett nytt sektorsbidrag för skolan. Alltså att de pengar som skolorna i dag får från kommunerna istället betalas ut av staten. Kommissionen överväger också att man till sektorsbidraget för över mycket av det som i dag betalas ut genom riktade statsbidrag, alltså där skolor får pengar för att utföra en viss uppgift, som fortbildning av lärare eller extra lön till förstelärare.

Samsyn behövs

Regeringen hoppas på att komma överens med oppositionen i de större skolfrågorna.

– Jag här hoppfull. För det svensk skola behöver är samsyn. Vi behöver kompromissa och hitta långsiktiga lösningar, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) till Altinget.

Men samtidigt har man exkluderat Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Friskolornas Riksförbund i Skolkommissionen medan lärarfacken har representanter.

– Vi för en dialog med alla arbetsmarknadens parter, exempelvis ingår SKL i den nationella samlingen för läraryrket som regeringen har. Jag tycker att vi har en bred representation i kommissionen, säger Hadzialic.

På den fackliga sidan är man nöjd med kommissionens förslag.

– Vi har länge drivit frågan om ett ökat statligt ansvarstagande och ett mer kompensatoriskt resurssystem, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

SKL ogillar förslaget om ökad statlig styrning. Organisationen skriver att det ”bygger på en övertro på statliga insatser. Att fördela mer pengar till de kommuner som anslår minst utgår ifrån att de också klarar sig sämst. Så ser det inte ut. Det viktiga är hur resurserna används. Att sprida de kunskaperna till landets huvudmän vore mycket mer effektivt än en ny stor reform.”