Debatt: Hög tid för ökat stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter

DEBATT. Trots att det finns krav om stödinsatser till elever, kommer dessa ofta in för sent, skriver Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry.

Av: Jannie Jeppesen,
vd, Swedish Edtech Industry, en ideell branschorganisation med 75 medlemmar inom tekniska lösningar för utbildning

Propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti ska snart behandlas av utbildningsutskottet efter att den stött på patrull och inte fått majoritet. Trots att det finns krav om stödinsatser idag, så efterlevs det inte och skolans stöd sätts generellt in allt för sent. Alldeles för många elever med läs-och skrivsvårigheter upptäcks inte och får inte det tekniska stöd de behöver.

Stora konsekvenser

När Sandra var 15 år och gick i nionde klass, fick hon tag på en checklista över vad som kännetecknar dyslexi. Förvånad konstaterade hon att väl många av punkterna stämde in på henne själv. Plötsligt föll saker på plats och alla obegripliga felstavningar, skolrelaterad frustration, bruten självkänsla och känslan av dumhet kom i annan dager. Hon kunde nu använda de verktyg hon behövde för ta sig an text och information på ett sätt som passade henne trots läs- och skrivsvårigheter. En riktig solskenshistoria om det inte var för att det hände minst åtta år försent.

Fundamenten i skolans uppgift är att lära alla skolelever att läsa, skriva och räkna. Den som inte lyckas med dessa grundkunskaper riskerar att hamna på efterkälken i alla ämnen. Något som kan komma att drabba de enskilda barnen hårt, och i förlängningen även samhället, utbildningsnivån, skolresultaten och vår konkurrenskraft. I våras gick 25% av våra nior ut utan fullständiga betyg.

Sen diagnos

Siffror visar att 45% av de elever som blir diagnosticerade med dyslexi, får sin diagnos efter 12 års ålder. När vi vet att tidiga insatser ger störst resultat. När vi både har kunskap om problemet och tekniska lösningar för såväl upptäckt som stöd. Det finns uppläsningsstöd, nya screeningmetoder, avancerade rättstavningsprogram, matematikstöd eller lösningar som hjälper till med både individanpassning och flerspråkiga läromedel. Så varför används de inte i den utsträckning som behövs? Uppenbarligen behövs någonting mer.

Vi, som politiskt oberoende branschorganisation för edtech, vet inte om läsa, skriva räkna garantin är rätt väg men det är iallafall en väg. Vi välkomnar alla förslag som kan hjälpa och bidra till att svenska skolelever tillförskansar sig de livsviktiga baskunskaperna för en lyckad skolgång. Oavsett var förslagen kommer ifrån. Vi har sett en bred uppslutning bland (den vanligtvis oeniga skaran) forskare, organisationer, pedagoger, politiker och entreprenörer när förslaget om en läsa-skriva räkna-garanti presenterades. En färsk avhandling visar att appar, modern pedagogik och teknikstöd gynnar elever med läs-och skrivsvårigheter, det verkar positivt på läsförmågan och ökar indirekt motivationen till skolarbete. Det gör i många fall också att rädslan för mer administration för skolpersonalen kommer på skam. De tekniska lösningarna, den pedagogiska kunskapen och lagkraven finns. Men trots det så duggar historierna tätt om elever som Sandra, som inte fått stöd i tid.

Säkerställa stöd

Ingen med dyslexi eller dyskalkyli är dum i huvudet. Ingen med läs- och skrivsvårigheter har problem med att förstå, tolka och utveckla de förmågor och kunskaper de måste ha med sig i livet. Något behöver göras utöver den lagstiftning som finns idag. Och det behöver göras snarast. Därför ställer vi oss bakom Sveriges elevorganisation, SVEA, som manar partierna till samling för att säkerställa att ungarna får det stöd de har rätt till. Hitta en väg som löser det på kort och på lång sikt. För det är ju vare sig våra bolag, skolledarna, lärarna, politikerna eller organisationerna som sitter där med utmaningarna till slut. Utan det är ungarna.

Forrige artikel Alliansen: Vi vill enas brett kring mediestödet Alliansen: Vi vill enas brett kring mediestödet Næste artikel Debatt: Innovation och utveckling finns även på landsbygden Debatt: Innovation och utveckling finns även på landsbygden