Debatt

Debatt: Beredskapspolisen behövs mot polisbrist

REPLIK. Polisförbundet drömmer om 25 000 nya poliser. Men i väntan på att den önskan ska slå in behövs beredskapspolisen, skriver Mikael Juul Sörensen, ordförande i Beredskapspolisföreningen, i den fortsatta debatten om beredskapspolisen och problemen inom polisen.

Mikael Juul Sörensen, ordförande i Beredskapspolisföreningen
Mikael Juul Sörensen, ordförande i BeredskapspolisföreningenFoto: Privat
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Mikael Juul Sörensen, ordförande i Beredskapspolisföreningen

Beredskapspolisföreningen delar Polisförbundets fackliga önskemål som Lena Nitz nämner i sitt svar, och anser att Polisförbundet ska fortsätta driva dessa.

Vi anser dock att Polisförbundet blandar ihop sitt yrke med beredskapspolisen. Det är två skilda saker. Vårt fokus är Polisens, inte Polisförbundets, ansvar vid kriser och naturkatastrofer samt samhällets förmåga att hantera dessa.

"Förtäckt hot"

När flyktingströmmen var som värst hösten 2015, användes poliser från övriga landet för att kontrollera pass, bland annat på Hylliestationen i Malmö. Vår förening, som även har medlemmar från ert fackförbund, hade åsikter om detta och uttryckte också att detta hade varit perfekt arbete för den nedlagda beredskapspolisen. Det diskuterades och diskuteras i slutna rum, bland era medlemmar, att konceptet var mycket bra och användbart, samt att de önskar att beredskapspolisen återupprättas. Dock stannar deras synpunkter bakom de slutna dörrarna då det finns ett förtäckt hot både från polisledning och sina fackliga ombud. Med andra ord, era medlemmar utsattes och utsätts för mobbing, något som därmed också bidrog och bidrar till den berömda tystnadskulturen. Detta skede framför allt under 2009 och bidrog till att alla försök att använda beredskapspolisen stoppades. Förtäckta hot och mobbning skapades från dåvarande Rikspolischefens stab ut i de olika polismyndigheterna och med stor hjälp av Polisförbundet. Ansvarstagande poliser som försökte påpeka vinsterna med att använda beredskapspolisen blev utfrysta och tystades ned.

Påverkan på rättssäkerheten obefintlig

Lena Nitz uttrycker risken för att allmänheten inte skulle kunna se skillnad på en uniform där det stod beredskapspolis (15 bokstäver) och polis (5 bokstäver) är taget ur luften. Vi hade alltid kontakt med vår yrkespolis och vi kunde, vid behov, förklara skillnaden och det gick alldeles utmärkt. Det är också oklart vad Polisförbundet menar med att det skulle skapa för slags problem och varför en beredskapspolis inte skulle kunna klara av att lösa det.

Risken att det skulle kunna påverka rättssäkerheten negativt är obefintlig. Som exempel kan vi nämna Storbritannien, där de har något som kallas för Special Constables. En frivilligpolis med samma skyldigheter, rättigheter och uniform som den ordinarie engelska polisen. Där har man inte mer problem med rättssäkerheten än vad vi har inom det svenska rättsväsendet. Kanske en modell att titta närmare på här hemma? Vi kan även nämna den norska politireserven: Norge har inte upplevt någon försämrad rättssäkerhet. Det kan vara bra att ha i åtanke om det skulle bli aktuellt med polisiärt stöd från Norge.

Gedigen utbildning

Quick fix skulle det naturligtvis blivit om man försökte göra det till ett yrke av en fem veckors utbildning. Utbildningen för polisen och beredskapspolisen var bra och gedigen för de tänkta uppdragen (läsaren kan ta del av utbildningsprogrammet på www.beredskapspolisforeningen.se och göra en egen bedömning).

Lena Nitz tar även upp Göteborgskravallerna 2001 och hur det föranledde ett nytt taktiskt koncept Särskild polistaktik (används numera vid exempelvis kravaller) och som man tränas i kontinuerligt. Beredskapspolisen var inte avsedda för att användas vid kravaller och därför ett dåligt exempel.

Bristande kunskap om krisberedskap

De olika hoten mot vårt samhälle som regeringen har räknat upp kan slå ut viktiga samhällsfunktioner som exempelvis polisen. Polisen har fortfarande sina uppgifter att skydda och upprätthålla ordningen. Vilka poliser räknar Polisförbundet med ska kunna hantera detta? Problemet är att sådana hot kan drabba oss medan vi väntar på att ordningspolisen ska få tillskott av nya poliser och det är det stora bekymret. Tomma platser på polishögskolan, lång leveranstid på nya poliser och drömmen om 25 000 poliser skapar inget större förtroende utan tvärtom en mycket stor oro.

Det är tydligt att när Polisförbundet börjar lägga sig i krisberedskapsfrågor brister kunskapen. Ett exempel är ett förslag som kom från förbundet och som skulle ge hemvärnet polisiära uppdrag och myndighetsutövning. (För läsaren kan vi förklara att det inte går, det spelar ingen roll hur bra utbildad man är och eller om du bär uniform, du räknas som envar och får inte utföra myndighetsutövning om det faller under polislagen, inte ens under en polismans ledning. Du får inte ens utföra sådan trivial uppgift som trafikreglering). Men ni är inte ensamma om att blanda ihop militären och polisen. Även Inrikesminister Anders Ygeman var av samma uppfattning som ni 2015 när han tyckte att specialutbildad militär skulle kunna skydda och bevaka byggnader med religiösa anknytningar.

Det vore bättre om Polisförbundet fortsätter driva det fackliga arbetet mot exempelvis tystnadskultur, mobbing och den dåliga arbetsmiljön.

Samhället behöver beredskapspolis

Men som sagt: det blandar vi oss inte i er fackliga kamp. Vi blandar oss däremot i samhällets behov av en extra resurs till ordningspolisen vid naturkatastrofer, statsbesök, hybridkrig och ”små gröna män”. (Ett utryck som kom till efter det att Ryssland annekterade Krimhalvön 2014. Uniformerade individer utan nationsbeteckning och därför inte kunde härledas till en specifik nation). Dessa ”små gröna män” är, rent juridiskt, ett polisiärt problem.

Det finns mycket Polisförbundet och Lena Nitz har valt att blunda för och de har också fabricerat ihop påståenden om beredskapspolisen som vi helt inte håller med om...

Samhället och polisen behöver en beredskapspolis helt enkelt!

 

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Tidigare inlägg i debatten:

Nitz: Det finns ingen quick fix för att lösa polisbristen
Att försöka lösa polisens kris genom att återinföra beredskapspolisen är fel väg att gå och det löser inte de grundläggande problemen inom polisen, skriver Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

Haddad (L): Återinför beredskapspolisen
De senaste åren har präglats av en rad dramatiska händelser med stort flyktingmottagande och förhöjt terrorhot. Därför vore det oansvarigt att säga nej till att förstärka Polisen, menar Liberalernas Roger Haddad, som vill återinföra 5 000 beredskapspoliser.

"Beredskapspolisen behövs på nytt"
Läget för svensk polis är minst sagt ansträngt. Samtidigt planerar regeringen för att polisen ska vara redo att ge stöd och ta emot stöd från andra EU-länder. I det läget är det är dags för regeringen att återupprätta beredskapspolisen. Samhället behöver det och inte minst de stressade poliserna i Sverige, skriver Mikael Juul Sörensen, ordförande i Beredskapspolisföreningen.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktör Ola Hjalmarsson på [email protected]



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00