Brittisk fråga får inte förlama EU

Det har gått två månader sedan britterna i en folkomröstning sade nej till EU. Men några besked om när utträdet ska ske har inte kommit. För resten av EU handlar det om att starta samtal om hur unionen ska utvecklas i framtiden efter Brexit – det brittiska utträdet. Ett första steg ska tas på ett informellt toppmöte mellan EU-27 i Bratislava den 16 september.

Dessförinnan, redan denna vecka, möts flera EU-ledare i olika konstellationer för inledande samtal. Och för Europeiska rådets ordförande Donald Tusk är det också bråda dagar då han ska samråda med samtliga EU-ledare inför mötet inför mötet i Slovakien.

Inledande samtal

På måndagen möttes den tyska förbundskanslern Angela Merkel, Frankrikes president François Hollande och Italiens premiärminister Matteo Renzi i Italien. Och på fredag kommer statsminister Stefan Löfven att träffa Angela Merkel och sina kolleger från Nederländerna, Danmark och Finland: Mark Rutte, Lars Lökke Rasmussen och Juha Sipilä. Uppgiften är att diskutera EU:s framtid och utvecklingen efter britternas vägval. 

Inför att framtidsdiskussion ska inledas i EU har budskapet från statsminister Stefan Löfven och EU-minister Ann Linde tidigare varit att stora ändringar får vänta och att tidpunkten är fel för att ge sig in i nya snåriga förhandlingar där alla politiska frågor är på bordet. Det räcker gott med att lösa de stora akuta utmaningar som EU redan står inför – som att minska arbetslösheten, bekämpa terror, hantera flyktingströmmar och relationen med Turkiet.

Asylförslag på bordet

När det gäller flyktingsituationen lämnade EU-kommissionen i somras ett förslag om asylpolitiken och det innebär att man på EU-nivå sätter en standard, genom en förordning som gäller som lag direkt i länderna. Det ger en enhetlig tillämpning, men innebär samtidigt att utrymmet för nationella lösningar blir mindre. I Sverige analyser regeringen frågan.

– Länderna måste ha möjlighet att ha regler som är något mer generösa i en del avseenden. Om detta förslag ger utrymmer för det eller inte, det är fortfarande oklart, sade Migrationsminister Morgan Johansson till Altinget tidigare i somras.

Brexitstart dröjer

Under sommaren har det inte blivit klarare när Storbritannien ska lämna sin utträdesanmälan som också blir startskottet på skilsmässan. Nu lutar det år att Theresa Mays regering kan aktivera starten på det brittiska utträdet först någon gång under nästa år. Därefter inleds förhandlingarna om villkoren för utträdet.

Med tanken på att förhandlingarna kommer att ta minst två år, kan starten på den brittiska valrörelsen inför valet 2020 hamna i den processen och det kan komplicera saken ytterligare.

Samtidigt vill övriga EU ha frågan ur världen så snabbt som möjligt. Ett skäl är att EU-27 vill ha rent bord innan de inleder samtal och förhandlingar om EU:s långtidsbudget som sträcker sig bortom år 2020. När utgifterna ska spikas är det nödvändigt att veta hur mycket pengar som finns tillgängligt i den gemensamma budgeten. Storbritannien tillhör, som Sverige, ett av de länder som betalar in mer till EU-budgeten än vad man får tillbaka i olika bidrag.

Ett annat skäl är att det är val till EU-parlamentet under försommaren 2019 och då vill övriga länder ha klara papper på hur ledamöterna ska fördelas på de övriga 27 länderna.

Splittring

Frågan om EU har splittrat Storbritannien. Skottland överväger en ny folkomröstning för att lämna Det förenade kungadömet och bli kvar i EU och på Nordirland umgås man med tanken på att förenas med republiken Irland. Men frågan splittrar på ett mer personligt plan. EU-landet Cypern, en tidigare brittisk kronkoloni, är hem för åtskilliga britter som arbetar eller har låtit pensionera sig där.

I mitt samtal med några äldre engelska gentlemän på ön stod det klart att EU-frågan också slår in en kil mellan gamla vänner.

Där en man anser att beslutet att lämna EU är både olyckligt och korkat och äventyrar landets handel och ekonomi, menar en annan att det inte är några som helst problem.

”Vi kan göra affärer med kineserna, det är hur lätt som helst”. 

”Kvalificerat struntprat”, säger den tredje ”varför litar du mer på kineser och ryssar än på svenskar och tyskar?”.

En fjärde herre inflikar försynt att ” Vi är ju européer” men att det är ”viktigt att ta tillbaka kontroll över vårt land igen”.

Detta sätter också fingret på de frågor som den brittiska regeringen brottas med: Hur ska Storbritannien behålla en god relation med övriga EU? Hur ska britterna få tillgång till handeln med EU-länder utan att behöva acceptera den fria rörlighet för personer? Och hur ska de bilaterala handelsavtalen med andra aktörer lösas när Storbritannien inte längre är en del av EU?

Medan Storbritanniens regering funderar på detta ska också de andra EU-länderna förbereda sig på ett liv utan britterna som medlemmar.