Britternas vägval chockar EU

BREXIT. Storbritannien tar ett historiskt steg och väljer att lämna EU. Det är ett omskakande val och nu väntar år av skilsmässoförhandlingar och politisk osäkerhet.

Per-Anders Sjögren

På midsommaraftonens morgon stod det klart att 52 procent av britterna röstat för att lämna EU. De långsiktiga konsekvenserna av ett Brexit – att Storbritannien lämnar EU – är svåra att överblicka vad gäller exempelvis ekonomi, handel och politisk stabilitet, och om det får spridningseffekter där fler länder vill träda ur EU eller i vart fall förhandla om villkoren för medlemskapet. För svensk del innebär det att en viktig EU-allierad försvinner i frågor om frihandel, en stram EU-budet och som icke-euroland.

Upplösning

Resultatet kan också få effekter för Storbritannien då de EU-positiva skottarna på nytt kan komma att rösta för självständighet. Liknande krav kan även komma från Nordirland om att få lämna den brittiska unionen och istället tillhöra Irland - och EU. Den omedelbara konsekvensen blir dock att David Cameron avgår.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk har sagt att ett Brexit kan vara det första steget mot Europas upplösning.

I helgen väntas möten att ske bland olika konstellationer av EU-toppar. Och det blir ministrarna i allmänna rådet som får hantera de första EU-reaktionerna vid sitt möte i Luxemburg på midsommaraftonen. Det kommer då att ske diskussioner om hur den formella tågordning är när britterna tar det historiska steget ut ur EU. Men samtidigt lär samtal ske om hur EU ska undvika en splittring och hur unionen ska hållas samman.

År av förhandling

Men det brittiska utträdet sker inte över en natt. Hur det ska gå till finns reglerat i Lissabonfördragets artikel 50 som är manualen för att lämna EU och där framgår att det handlar om en process på minst två år. När Grönland valde att gå ur dåvarande EG i mitten av 1980-talet tog det tre år. I det brittiska fallet lär det ta längre tid.

Tidigare var Storbritannien och premiärminister David Camerons mål att vid ett Brexit snabbt meddela övriga EU-ledare att det förenade kungadömet lämnar unionen. Det första tillfället skulle i så fall vara på det toppmöte som äger rum i dagarna, den 28-29 juni. Men efter att Cameron har deklarerat sin avgång är det mer osäkert när det formella utträdet aktiveras då det blir en uppgift för Camerons efterträdare. Det kan dröja till hösten då de konservativa ska utse en ny partiledare och därmed en ny premiärminister. Det har också spekulerats i att britterna kommer att hålla ett extra allmänt val och att det därför är osäkert om och när en begäran om att få lämna EU kommer.

Även om vissa länder inom EU, liksom kommissionen ordförande Jean Claude Juncker och parlamentets talman Martin Schulz trycker på för att britterna snabbt ska begära utträde så är detta en fråga som Storbritanniens regering och parlament avgör. ". Varje medlemsstat får i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser besluta att utträda ur unionen.", står det Lissabonfördraget.

Det är först när utträdet är aktiverats som de komplicerade förhandlingar där britternas framtida relation med övriga Europa ska redas ut och en rad avtal ändras eller sägas upp.

EES

Ett av de alternativ som har nämnts är att britterna gör gemensam sak med bland andra Norge och ingår i EES-avtalet med EU. Men det innebär samtidigt att landet ska betala en avgift till EU och inte kommer att ha något inflytande över de beslut som fattas i Bryssel och som britterna måste rätta sig efter.

Dessutom ingår fri rörlighet för arbetskraft, vilket är det område som britterna är mest kritiska till. Och därför är det alternativet inte så troligt.

Under de år som det brittiska utträdet förbereds har landet rätt att ha kvar sina EU-parlamentariker och brittiska ministrar kommer att delta på rådsmötena. Att britterna tar på sig rollen som EU:s ordförandeland 2017 är dock knappast troligt.

När britterna lämnar EU gäller det för Sverige att behålla en bra relation till landet ”vi ska inte bränna några broar”, har EU-minister Ann Linde sagt, men hon är samtidigt kritisk till att den brittiska premiärministern David Cameron på grund av inrikespolitiska problem satt hela EU-samarbetet på spel.

Spridning

Linde har också sett en risk för att brittiskt utträde ger främlingsfientliga och nationalistiska partier vind i seglen i andra EU-länder. Det finns också en risk för spridningseffekter och att samarbetet urholkas.

– Det är detta som man kan vara orolig för när det kommer till ett Brexit – att olika länder säger ”vi vill vara med på detta, men inte på helheten”. Det tror jag är väldigt farligt, sade hon till Altinget samma dag som hon utsågs till minister.

När de värsta chockvågorna har lagt sig och resultatet har analyserat kommer det politiska maskineriet att behöva hantera flera stora utmaningar.  Det första är att genomföra de närmaste årens förhandlingar med britterna och se till att den processen inte leder till att andra frågor, som exempelvis migrationskrisen, kommer i andra hand.

Det handlar även om att starta en process för att undvika liknande uppbrott som det brittiska, exempelvis genom att diskutera om det finns frågor som bör återföras till medlemsländernas beslutsdomäner - att minska Bryssels makt.

Ödets ironi

Men den diskussionen kan även gå i en annan riktning och att de länder som vill ha ett djupare samarbete går vidare på egen hand. Det kan leda till ett uppdelat EU, men det kan också ge en sammanhållande effekt. Lite ironiskt var det just det som David Cameron pekade på i sitt tal 2013 då han lanserade planerna på en folkomröstning - att alla inte vill ha samma djupa EU-samarbete utan att EU ska vara mer flexibelt och tillåta de som gå längre att göra det utan att andra länder ska hålla dem tillbaka. Och på så sätt stärks unionen.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00