Brexit-minister talar inte om skilsmässa

SORTI. Britterna inleder marschen ut ur EU om drygt en månad. De förhandlingar som sedan väntar kommer att bli långt ifrån lätta, även om den brittiska Brexit-ministern David Davis hoppas på ett gott, men nytt förhållande med EU.

I slutet av mars väntas den brittiska regeringen ge beskedet att landet träder ut ur EU och då startar förhandlingarna om villkoren för skilsmässan mellan EU och Storbritannien. Just ordet skilsmässa är dock ett ord som David Davis, brittisk minister med ansvar för Brexit-förhandlingarna, inte vill använda. Han talar hellre om en ny typ av relation och ser framför sig ett fortsatt samarbete kring frågor som är viktiga för Europa som bland annat migration och kampen mot terrorism. Han vill även snabbt få till ett handelsavtal med EU som gynnar svenska och brittiska företag.

– Vi kommer att lämna EU men vi ska fortsätta att var goda européer, sade Davis vid en pressträff under sitt besök i Sverige.

Får svenskar stanna i London?

En fråga i de inledande förhandlingarna är reda ut vad som händer med de EU-medborgare som i dag bor och arbetar i Storbritannien, bland annat runt 100 000 svenskar, och de britter som finns i andra EU-länder, varav runt 30 000  i Sverige, när Storbritannien inte längre är medlem i EU.

– Vi är fast beslutna om ett bra resultat och att skydda rättigheterna för svenska och brittiska medborgare, sade Davis och tillade att detta kommer att vara den fråga som står först på agendan när förhandlingarna startar.

I den delen hoppas också Sveriges EU- och handelsminister Ann Linde (S) på en positiv lösning, men hon pekar också på att det inte är en lätt uppgift. Det är en rad frågor som måste redas ut, framför allt vilka rättigheter som ska gälla för britter som bor i EU-länder efter skilsmässan, exempelvis vad gäller tillgång till socialförsäkringar. Det samma gäller vilka villkor som ska gälla för svenskar och andra EU-medborgare som vill stanna i Storbritannien efter Brexit. Det besked som hon har fått från den brittiska regeringen angående svenskar i Storbritannien är försiktigt optimistiskt.

– Britterna har en positiv syn på att de ska kunna vara kvar, men det är en hel del att förhandla om, säger hon till Altinget.

Det är också en rad andra svåra frågor som ska lösas ut i de förhandlingar som stundar och en av dessa är Storbritanniens och EU:s ekonomiska mellanhavanden. Britterna har gjort ekonomiska åtaganden i den budget som gäller till 2020 och det handlar också om tjänstepensioner för EU-anställda och en rad andra frågor. Och hur mycket som britterna ska betala till EU för ett Brexit kommer att uppta mycket tid, enligt Linde.

Klockan tickar

När väl britterna har aktiverat artikel 50 i Lissabonfördraget och startat utträdet börjar klockan att ticka och förhandlingarna ska vara klar inom två år.

Ann Linde tror att det är möjligt att klara ut dessa förhandlingar på två år, även om det kommer att vara svåra frågor. Men sedan är det en annan sak hur relationen mellan EU och britterna ska se ut i framtiden, bland annat vad det gäller ett handelsavtal mellan EU och Storbritannien.

David Davis menar att det är fullt möjligt att förhandla om villkoren för utträdet och ett framtida handelsavtal som träder i kraft samtidig med den brittiska sortin ur EU 2019. Ett skäl till detta är att britterna accepterar de EU-regler som är implementerade i den brittiska lagstiftningen och därmed går det lättare att snabbt få ett avtal på plats, resonerar Davis.

Inget avtal om frihandel i förtid

Men EU:s och Sveriges position är tydlig – ingen förhandling om frihandelsavtal förrän villkoren för utträdet är klara och alla räkningar har gjorts upp.

– Från EU:s sida så är det tydligt att vi först vill ha reglerat hur skilsmässan ska gå till, säger Ann Linde.

De förhandlingar som kommer att ske därefter blir också svåra, och det är inte säkert att de går lättare för att britterna accepter en rad av de EU-regler som gäller.  Förhandlingarna kommer att gälla andra saker än enbart handel. Britterna vill fortfarande vara med i en rad andra EU-projekt som Erasmus (studentutbyte) Euroatom (kärnkraft) och andra stödprogram och enbart betala för de delarna, berättar Linde.

– Och det kommer inte övriga EU att gå med på. Det går inte bara att vara med på de delar som man tycker är bra. Du måste acceptera både plus och minus-sidorna. Och det är detta som förhandlingarna kommer att gälla, bedömer Linde.  

Forrige artikel V vill ha böter för myndighet som slarvar med it-säkerhet V vill ha böter för myndighet som slarvar med it-säkerhet Næste artikel Ekström vill ha tak för nyanlända per skola Ekström vill ha tak för nyanlända per skola