Bolund säger nej till EU-skatt

– Vi är generellt mycket skeptiska till att få ökad beskattningsrätt på EU-nivå, säger Per Bolund när EU:s finansministrar träffas i Bryssel.

På mötet ska man diskutera en färsk rapport om hur unionen skulle kunna få mer egna medel och inte enbart förlita sig på bidrag från medlemsländerna i samband med att nästa sjuåriga långtidsbudget tas fram för åren 2021-2027. Expertgruppen som tagit fram rapporten har letts av Italiens före detta primärminister och EU-kommissionär Mario Monti och den nämner bland annat EU-bolagsskatt, moms, finansiell transaktionsskatt, liksom miljö- och klimatskatter som möjliga nya inkomstkällor för EU.

Per Bolund tycker det är intressanta förslag men menar att skatt fortsatt ska tas ut på nationell nivå och att unionens pengar ska bestå av bidrag från medlemsländerna.

– Man kan diskutera hur man ska beräkna ländernas bidrag men det ska vara inom ländernas skattesystem, säger han till Altinget.

Storbritannien ger budgethål 


När det gäller frågan om hur man ska fylla budgethålet när Storbritannien, som är nettobidragsgivare, lämnar EU tycker Bolund att man borde se över unionens utgifter snarare än att kräva större medlemsavgift av de länder som är kvar.

– Vi tycker det är rimligt att om unionen blir mindre att man då också minskar EU:s budgetutgifter, säger finansmarknadsministern och pekar på jordbruk-, och regionalstöd som möjliga poster att skära i.

Idag går ungefär 40 procent av EU:s budget till jordbruksstöd medan cirka 30 procent är regionalstöd som syftar till att jämna ut de ekonomiska skillnaderna inom unionen.

Enligt Per Bolund fanns det en samsyn bland ministrarna att man bör titta inte bara på intäktssidan när man pratar om nästa långtidsbudget utan även på utgifterna. Däremot gick åsikterna isär när det gäller vilka utgifter man bör skära i. 


– Det är klart att olika medlemsländer har olika ståndpunkter i var man kan göra förändringar, säger han.

Samtidigt har det höjts röster för att öka EU:s budget med tanke på att unionen har fått större ansvarsområden, till exempel för att hantera flyktingkrisen. Bolund håller inte med. 

– Då gäller det ju att fokusera EU:s resurser på det som är gemensamma insatser och inte göra insatser där man kan klara av utmaningarna på nationell nivå. Vi anser att det finns områden som man idag lägger stora resurser på där man kan göra effektiviseringar och minska utgifterna. 


Från Sverige finns det en oro över att medlemsavgiften ska öka om man ska ha en lika stor budget trots att ett stort och budgetbidragande land som Storbritannien lämnar.

I år är Sveriges avgift 29,6 miljarder kronor. Av detta kommer 11,2 miljarder tillbaka i olika former av stöd. Nettoflödet blir därmed – 18,3 miljarder.