Banker ska betala mer till krisfond

– Regeringens utgångspunkt är att bankerna bör bidra mer än vad de gör i dag, sade finansminister Magdalena Andersson på en pressträff på lördagen.

Därför föreslår regeringen tillsammans med Vänsterpartiet att bankernas avgifter till den så kallade resolutionsreserven höjs med tre miljarder kronor nästa år och året därpå räknar regeringen att avgifterna blir 6 miljarder större än vad de är i dagsläget.

Anledningen till att det blir mer pengar 2019 är att Nordea nu lägger sin verksamhet i Sverige och från 2019 börjar betala in till den svenska resolutionsreserven.

– Vi vet att det i goda tider att bygga upp risker i det finansiella systemet, sade finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Resolutionsavgiften höjs från 0,09 procent 0,125 procent.

Pengar för framtida kriser

Resolutionsreserven är efterföljaren till stabilitetsfonden som inrättades efter finanskrisen. Tanken är att krisande banker ska få pengar från resolutionsreserven och inte från skattebetalarna. 

Däremot skrotar regeringen det utredningsförslag på en bredare finansskatt som nyligen presenterats.

– Utredningsförlaget har allt för långtgående effekter för bland annat de ömsesidiga livbolagen, sade Magdalena Andersson.

Därtill har bland andra Bankföreningen ifrågasatt om förslaget rimmar med EU-rätten.

Regeringen har tagit fasta på kritiken och ska ta fram ett nytt förslag. Magdalena Andersson sade att hon vill ha en snävare bankskatt som ligger i linje med EU-rätten.

Finansministern anser att bankerna har så stora vinster att en höjning av avgifterna till resolutionsreserven inte kommer att göra det dyrare för bankkonsumenterna.

– Denna avgift kommer att kunna införas utan att det påverkar kunderna, sade hon.