Baastad: Ensamkommande lyckas bra i skolan

INTERVJU. Stor påfrestning, men det kan gå bra. Det menar Lena Baastad (S), om att skolan nu tar emot så många ensamkommande barn. De lokala studier som gjorts visar på goda resultat för ensamkommande som tidigare kommit till Sverige, menar hon.

Lena Baastad
Lena BaastadFoto: Bild: Ulla-Karin Ekblom
Mattias Croneborg

Lena Baastad är ordförande i beredningsgruppen för utbildning på Sveriges kommuner och landsting. SKL. Hon är också kommunalråd i Örebro.

Situationen för Sveriges skolor är dramatisk. En stor andel av de flyktingar som kommer till Sverige är ensamkommande barn och ungdomar, en överväldigande majoritet av dessa är pojkar. Men Lena Baastad vill lyfta fram positiva erfarenheter.

– Tittar man på resultat i undersökningar om ensamkommande barn som kommit tidigare har de klarat sig väldigt bra, säger hon i en intervju med Altinget.

– Det tycker jag att vi ska bära med oss. Vi kan se utifrån lokala uppföljningar att de har genomgått gymnasieutbildningar med goda resultat och fått jobb. De har etablerat sig väldigt bra, säger hon och refererar bland annat till undersökningar om nyanlända i hennes egen kommun Örebro.

Fridolin inne på samma linje 

Även utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har påpekat att för nyanlända i de lägre årskurserna har skolresultaten utvecklats positivt de senaste åren. Lena Baastad påpekar dock att det är bara ett fåtal uppföljningar som hittills har gjorts på ensamkommande. Samtidigt är läget i kommunerna mycket ansträngt.

– I vissa kommuner är det extremt tufft. I andra kommuner märker man inte så stor skillnad än. På det stora hela är det ett ansträngt läge. Det handlar om tryck på att få fram bostäder, socialtjänst och utbildning.

Hon pekar på att de kommuner som är vana att ha ett relativt högt mottagande klarar också nuvarande anspänning förhållandevis bra.

Ljusnarsberg bäst i klassen

– Ljusnarsberg är den kommun som tagit emot flest per invånare. Det som är intressant är att klimat för företagande och näringsutveckling anses vara bra. Kommunen har koll på ekonomin. Det är hur tufft som helst. Men de orkar göra det här, säger hon.

Hon ser stora möjligheter med regeringens förslag om snabbspår för nyanlända och egna initiativ ute i kommunerna för att bättre klara av integrationen. Det handlar om att snabbare identifiera utbildning, yrkeserfarenhet och andra kunskaper hos nyanlända. Då kan kommuner och Arbetsförmedlingen korta processen för nyanländas inträde på arbetsmarknaden, samtidigt som de nyanlända själva blir en lösning på de flaskhalsproblem som uppstår i skolan. Ett exempel är nyanlända utbildade lärare som snabbt sätts in som modersmålslärare för nyanlända elever.

SKL har en uppgift med att ta fram goda exempel från kommuner som Ljusnarsberg och sprida vidare. SKL har också tagit fram en lista på olika områden som de önskar att regeringen ska jobba med.

10 miljarder extra

Ett svar från regeringen på detta är de 10 miljarder kronor extra som föreslås som bidrag till kommuner och landsting redan under innevarande år. Riksdagen väntas klubba igenom förslaget inom kort.

– Det var ett väldigt välkommet och välbehövligt tillskott, säger Lena Baastad.

För nästa år kommer mer pengar för nyanlända i den budget som regeringen presenterade i september och som behandlas i riksdagen under december månad. I samband med vårbudgeten väntas regeringen tillföra ytterligare pengar för att kommuner och myndigheter ska klara av mottagande och integration.

Men sedan tidigare finns andra satsningar som kan få betydelse för skolans förmåga att klara situationen. Lärarlönelyftet är kanske den viktigaste delen. Det är 3 miljarder kronor som staten bidrar med årligen i extra lönepengar till lärare och en del annan skolpersonal. 

Ogillar öronmärkta pengar

Lena Baastad välkomnar pengarna, men hade helst sett att de inte var öronmärkta.

– Den allmänna uppfattningen från SKL är att vi vill ha så mycket generella bidrag som möjligt. Å andra sidan känns det oerhört bra att man kan göra en satsning på skolan på det här sättet, säger hon.

Regeringen har satt upp kriterier för vilka personalgrupper som kan komma i fråga och vilka restriktioner som finns. Ledorden är kunskap och kvalitet. 

– Det är fokus på resultat och bättre undervisning.

OECD har nyligen presenterat en rapport som visar att de svenska lärarlönerna är som genomsnittet av OECD för nya lärare, men att utvecklingen är sämre i Sverige än i andra länder.

Lena Baastad hänvisar den frågan till dem på SKL som förhandlar om lönerna.

Men det är inte bara lönepengar som är riktade. Allt mer av de statliga bidragen till skolan blir öronmärkta.

– De här riktade bidragen innebär ofta ett merarbete för kommunerna. Det kan medföra omorganisationer eller ökad administration för att över huvud taget komma i fråga för bidragen

Baastad säger att SKL har framfört problemen med riktade bidrag till regeringen.

– Det finns en stor förståelse för detta.

Svag styrkedja eller svagt kvalitetsarbete

Kommuner och staten har fått kritik för att hela styrsystemet är otydligt vad det gäller skolan. Det har bland annat lett till diskussioner om var huvudmannaskapet ska ligga.

­– Visst kan styrkedjan brista, men många gånger kan det vara det vanliga kvalitetsarbetet som brister. Det ser väldigt olika ut i olika kommuner.

Baastad anser att skolan drabbas av att starka och motstridiga intressen har drivit sina hjärtefrågor.

– Det som hämmat den svenska skoldebatten är att facken kämpar för någon fråga, politiska partier driver några andra frågor stenhårt, och skolorganisationer driver sina frågor. Vi behöver verkligen nå samsyn om skolan.

Och hon tycker att det har blivit bättre på sista tiden. Nu känns det som om många grupper kan tänka sig att ompröva ståndpunkter för att kunna enas, resonerar hon.

– Jag känner mig positiv.

Lena Baastads hemkommun Örebro ingår i en försöksverksamhet med mer verksamhetsförlagd utbildning för studenterna på lärarutbildningen på Örebro universitet.

Det började hösten år 2014 och ska pågå i fem år. Tanken är att utbytet mellan skolor och universitet ska bli bättre. Och det verkar fungera.

– De signaler jag får från skolorna är att det finns ett större intresse från universitetens sida. Det är skolorna glada för. De som kommer till skolorna bidrar till hela lärarlagets utveckling. Skolorna får ta del av aktuell forskning på lärarutbildningen.

Dokumentation

Lena Baastad (S)

Ordförande i kommunstyrelsen i Örebro

Ordförande i SKL:s beredningsgrupp för utbildningsfrågor

 

 



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00