Arkelsten: Oklarheter i kampanj till Säkerhetsrådet

DEBATT. Regeringens agerande kring kampanjen för att bli invald i FN:s säkerhetsråd väcker frågor, skriver Sofia Arkelsten (M). Det gäller framförallt oklarheter kring röstbyten för att få stöd för Sveriges kandidatur.

Av: Sofia Arkelsten (M), riksdagsledamot

Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd har kritiserats för både slutenhet och kampanjmetoder. Det ligger i utrikespolitikens väsen att alla relationer med andra länder inte redovisas, men den nuvarande regeringens agerande väcker frågor.

En av regeringens särskilda representanter för kandidaturen till FN:s säkerhetsråd var socialdemokraten Pierre Schori. I en debattartikel i tidskriften Dagens ETC den 2 januari gav han sin bild av processen och kampanjen.

KU-kritiserat erkännande

Artikeln är omfattande. Schori skriver bland annat att han som svar på frågan ”Vad gjorde Schori på Kuba?” anser att han gjorde samma sak som Obama. Samt att han anser att kritik mot utrikesminister Margot Wallström vad gäller konflikten i Mellanöstern och hennes uttalande om Israel beror på att regeringens FN-politik krockar med en kampanj för ett svenskt Natomedlemskap.

Schori skriver även att han i detta uppdrag hänvisar till den första regeringsförklaringen som den nuvarande regeringen gjort, med ett ja till Palestina och ett nej till Nato.

Erkännandet av Palestina i regeringsförklaringen var inte konstitutionellt korrekt och har kritiserats av KU. I efterkommande regeringsförklaringar har just den säkerhetspolitiska delen förändrats och solidaritetsförklaringen justerats.

"Byta fotbollskort"

Schori skriver om de traditionella röstbytena som förekom och att Sveriges ”mångförslagne” FN-ambassadör Olof Skoog jämförde dem med att byta fotbollskort. ”Två Rooney mot en Zlatan”. Schori har enligt artikeln mött frågan om röstbyten en gång ”då Sverige erbjöd vår röst för en plats i Unescos styrelse 2015-2019 och för att landet i fråga skulle få vara värd för internationella Postunionen 2020 i utbyte mot deras stöd för vår kandidatur”.

Dock nämner inte Schori att landet i fråga enligt andra uppgifter är Etiopien. Ett land som Sverige har goda relationer till, inte minst genom utvecklingssamarbetet. Samtidigt finns stora politiska skillnader i många sakfrågor och särskilt i ett konsulärt ärende.

Svenskt stöd till Etiopien

Det återstår att se om Sverige kommer att stötta den etiopiska kandidaten till Unescos styrelse och det etiopiska värdskapet till den internationella postunionen. Utrikesministern har i svar till medierna sagt att det är för tidigt att svara.

Utbildningsminister Gustaf Fridolin ansvarar för Unesco i regeringen och han nämner inte röstbyten då han får frågan om Sveriges krav på Unescos styrelse. Däremot lyfts att ”Sveriges grundläggande värderingar och prioriteringar i Unesco, vilka anges i den svenska Unescostrategin för 2014–2017 som beslutats av regeringen, är demokrati, jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandefrihet."

Olika bild av samma händelse

Utrikesminister Wallström har tidigare fått frågor om röstbyten och utfästelser i kampanjen till FN:s säkerhetsråd. Wallström är tydlig med att utgångspunkten är värderingar men att röstbyten ska ligga i linje med Sveriges utrikespolitiska prioriteringar.

En tolkning är att de utrikespolitiska prioriteringarna väger tyngre än utgångspunkten i värderingarna.

Det skaver när utrikesministern och det särskilda sändebudet har så olika bild av samma händelser. Även om utrikesministern anser att Schori ger en förenklad bild av kampanjen så kvarstår frågan om vad som är korrekt.

Möjligen får vi en ledtråd när omröstningen till Unesco genomförts. Även om själva omröstningen är sluten är utfallet öppet.

Forrige artikel Ekonomiskt stöd en förutsättning för föreningar Ekonomiskt stöd en förutsättning för föreningar Næste artikel Ali Esbati (V): Gör upp med kontrollregimen Ali Esbati (V): Gör upp med kontrollregimen