Alliansen hotar med misstroendeförklaring

REGERINGSMAKTEN. Alliansen hotar med att genomföra en misstroendeförklaring i riksdagen mot regeringen eller enskilda statsråd om regeringen inte drar tillbaka skattehöjningar.

Mattias Croneborg

Alliansens ledamöter i finansutskottet markerar mot regeringen genom att i ett särskilt yttrande förklara att man är missnöjd med tre planerade skattehöjningar.

Yttrandet har stöd av Sverigedemokraterna och därmed finns en riksdagsmajoritet bakom yttrandet. Men det har ingen formell betydelse utan är en markering. Viktigare är att de borgerliga ledamöternas i utskottet säger att om regeringen inte agerar så hotar en misstroendeförklaring.

Sakfrågan handlar om tre skatter. Flygskatten, brytpunkten för statlig inkomstskatt och skatten för småföretagare, de så kallade 3:12-reglerna.

En misstroendeförklaring kan leda till att enskilda statsråd eller hela regeringen måste avgå.

Enligt regeringsformen kan riksdagen avsätta ett statsråd eller hela regeringen. Då krävs ett stöd av en majoritet i riksdagen, det vill säga minst 175 ledamöter. Om misstroendet gäller statsministern måste hela regeringen avgå. Regeringen kan dock svara genom att inom en vecka upplösa riksdagen och utlysa extra val

– Vi har fått det särskilda yttrandet. Vi fortsätter att arbeta med budgeten. Exakt vad vi läggar fram i budgeten återkommer vi till då, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff.

 

 

Dokumentation

Sju misslyckade misstroendeförklaringar

  1. Oktober 1980: Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommunisterna drev en misstroendeomröstning mot statsminister Thorbjörn Fälldins (C) ekonomiska politik. Röstades ned med 175–174.
  2. Februari 1985: Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet drev en omröstning mot utrikesminister Lennart Bodström (S) om uttalande om ubåtskränkningar. Röstades ned med 182–160.
  3. November 1996: Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna drev en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) om uttalande under ett Kinabesök. Röstades ned med 204–119 (16 avstod från att rösta).
  4. Oktober 1998: Moderaterna drev en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) för att han inte avgått efter valet. Röstades ned med 186–82 (74 avstod från att rösta).
  5. Oktober 2002: Moderaterna drev en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) för att tre veckor efter valet inte kommit överens om stöd från V och MP. Röstades ned med 174–158 (17 avstod från att rösta).
  6. Januari 2015: Sverigedemokraterna drev en omröstning mot statsminister Stefan Löfven (S) som i samband med regeringskrisen 2014 inte lyckats få igenom sin budgetproposition och dragit tillbaka ett löfte om extraval. Röstades ned med 133–45 (155 avstod från att rösta).
  7. Oktober 2015: Sverigedemokraterna drev en omröstning mot finansminister Magdalena Andersson (S). Röstades ned med 137–43 (120 avstod från att rösta).

Källa: Wikipedia



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00