Förslag om klimatanpassning får svalt mottagande

OMSTÄLLNING. Vem har ansvaret för klimatanpassningen? Det var utgångspunkten i den utredning som presenterades i somras. Men remissinstanserna är kritiska till att vi nu har fått ett svar på frågan.

Klimatanpassningsutredningen, som i maj las fram till regeringen av utredaren Eva Eriksson, hade som huvuduppdrag att klarlägga ansvarsfördelningen mellan stat, kommun, landsting och andra för klimatanpassning av mark.

Redan när den presenterades var dock de första reaktionerna att utredningen bara "bidrar med ett par pusselbitar", då fokuset främst legat på vilka åtgärder som kan göras för att anpassa bebyggelse och nybyggnation inom detaljplanerade områden, i relation till översvämningar, ras, skred och erosion.

Läs mer: Svenskt vatten: ”Tar inget helhetsgrepp”

När alla remisserna nu kommit in är det också en återkommande punkt i kritiken hos många. Boverket backar exempelvis upp flera av de föreslagna förändringarna, men beklagar att utredningen inte kunnat kolla mer på utmaningarna för befintlig bebyggelse, trots att det är där ”problemen huvudsakligen finns”. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ställer sig också bakom flera av förslagen, men kritiserar att utredningen på grund av den angivna tidsbristen inte föreslagit åtgärder som skulle kunna begränsa exempelvis översvämningar utanför detaljplanerade områden.

Debatt: LRF: "Hela Sverige ska klimatanpassas"

I vissa fall, som hos SMHI, landar remissinstanserna i slutsatsen att förslagen till och med kan bromsa det fortsatta arbetet, samt leda till direkt skadliga lösningar. 
– Vad gäller ansvarsfördelningen så blir det lätt fel om man bara tittar på det här områdena. Man kan fundera på om det ens är smart att studera hela den här problematiken i små delar, säger Åsa Sjöström vid nationellt kunskapsscentrum för klimatanpassning på SMHI till Altinget.

SMHI lägger därför in flera brasklappar i sin uppbackning av förslagen.

– Om man tänker att man vill ha svar på frågan om vem som bör ha ansvaret för anpassningen till klimatförändringarna, så är det inte den här frågan som utredningen svarar på. Det finns en risk att vi, om vi går vidare med dessa åtgärder, tar några steg tillbaka istället för att gå framåt, fortsätter Åsa Sjöström.

Svenskt vatten: "Klimatanpassningsutredningen missar viktiga vattenaspekter"

Fyra lagändringsförslag lämnas i utredningen, varav ett rör ett förändrat myndighetsansvar. Bland annat föreslås att kommuner ska inventera risker för översvämningar, ras och skred. Analysen ska redovisas i översiktsplan senast år 2022 och föreslås finansieras genom statsbidrag till en kostnad på 145 miljoner kronor. Sveriges kommuner och landsting, SKL, tror att just det bidraget ska räcka, men betvivlar dock att stödet kommer att räcka om de också, som föreslås, får ett uppdrag att beräkna kostnaderna och lägga upp strategier för att anpassa sig till klimatförändringarna. 

Svensk försäkring: Inlandskommunerna ligger efter i klimatanpassningen

LÄS HELA ARTIKELN PÅ ALTINGET MILJÖ&ENERGI. TECKNA GRATIS PROVABONNEMANG HÄR.
 

Forrige artikel Sverige backar EU-position om glyfosat Sverige backar EU-position om glyfosat Næste artikel Obligatorisk förskoleklass med SD:s hjälp Obligatorisk förskoleklass med SD:s hjälp