SSM vill till Iran

I dag bedriver Strålsäkerhetsmyndigheten strålsäkerhetssamarbeten med Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Georgien och Moldavien. Men myndigheten vill utvidga sitt arbete att även omfatta Iran, enligt en rapport till regeringen med förslag på hur det internationella strålsäkerhetsarbetet bör utvecklas framöver.

Strålsäkerhetsmyndigheten kom nyligen nästan in i ett EU-finansierat projekt i Iran, med syfte att bidra till de internationella förpliktelserna enligt kärnteknikavtalet med Iran. I rapporten skriver Strålsäkerhetsmyndigheten att det dock finns anledning att överväga att avsätta bilaterala medel, eftersom ett EU-projekt innebär mindre möjlighet att det är "Sverige som får de närmaste kontakterna och den övergripande insynen i händelseutvecklingen i Iran". Ett bilateralt samarbete – stort eller litet – "skulle kunna ge Sverige ett mervärde på många områden", skriver Strålsäkerhetsmyndigheten.

Sverige har sedan länge arbetat med strålsäkerhet i Ryssland och Östeuropa, men det finns goda skäl att utvidga det internationella arbetet till Iran, enligt Fredrik Hassel, ställföreträdande generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Sverige sitter som ledamot i FN:s säkerhetsråd. Det är naturligt att vara aktiv också i kärnsäkerhetsfrågan, det är en del i utrikespolitiken. Att stoppa spridningen av kärnvapen är en av de stora ödesfrågorna, säger han till Altinget.

Vill få ökade anslag

SSM gör bedömningen att man från rysk sida för närvarande är mån om att upprätthålla samarbetet med bl.a. Sverige och SSM. Det har samtidigt blivit svårare att bedriva viss projektverksamhet med anledning av den politiska utvecklingen. 

ur Strålsäkerhetsmyndighetens rapport till regeringen

På Strålsäkerhetsmyndigheten finns fem-sex projektledare som arbetar heltid med de internationella projekten i dag. Myndigheten hoppas på att få förstärka anslag nästa år för arbetet i Ukraina, Georgien och Moldavien.

– Georgien och Moldavien är inga kärnkraftsländer. De är fattiga och ligger så till att de riskerar att hamna i smuggelrutter. Därför är vi där och försöker hjälpa till att bygga strukturer för att hantera det, säger Fredrik Hassel.

Artikeln är förkortad. Läs hela texten på Altinget Miljö&Energi. Teckna gratis provabonnemang här.