Svenskt stöd till nya kontroller för att resa till EU

Förslaget från EU-kommissionen lades fram i höstas och innebär att en ny typ av dokument ska införas för personer som reser in i EU från länder som idag inte behöver visum till EU. Det rör sig om ett 60-tal länder, bland annat USA, Australien, Kanada, Japan, stora delar av Latinamerika samt länder på Balkan.

I framtiden kommer medborgare från dessa länder att behöva betala fem euro för ett särskilt resetillstånd, Etias, (European Travel Information and Authorisation System. Resenären kontrolleras därmed i förväg och syftet är att upptäcka och hindra misstänkta terrorister och andra kriminella samt illegala migranter från att ta sig in i Schengenzonen och därmed kunna resa fritt mellan de 22 EU-länder som ingår.

Ska öka säkerheten

Nästa steg är att EU:s ministerråd under våren ska mejsla fram en gemensam ståndpunkt och den lotten faller på rådet för rättsliga och inrikesfrågor.

– Vi är i grunden positiva till Etias, säger inrikesminister Anders Ygeman.

I stora drag innebär det tilltänkta systemet att resenären fyller i en elektronisk ansökan och sedan kontrolleras personen mot en rad databaser bland annat Europols register, EU:s viseringsregister och databaser inom det international polissamarbete i Interpol.

– Det är viktigt att vi får systemet på plats. Det gör det möjlig att öka säkerheten i EU trots viseringsfriheten, säger Anders Ygeman till Altinget.

Kommissionen menar att det nya systemet inte kommer att ställa till problem för resenären utan att det stora flertalet ska kunna få ett besked om deras ansökan är godkänd inom några minuter. I andra fall kan det ta längre tid och kan kräva mer ingående kontroller både inom EU-systemet och på nationell nivå.

Förhandlingar väntar

Förslaget ska nu förhandlas inom rådet och i EU-parlamentet. EU-kommissionären Dimitris Avramopoulos sade nyligen att han hoppas på att ministerrådet ska nå en lösning med EU-parlamentet så snabbt som möjligt. EU:s stats-och regeringschefer har tidigare slagit fast att de vill se en uppgörelse i frågan under 2017.

Planen är att ministerrådet ska enas om sin linje under vår-sommar. Och i den svenska riksdagen har justitieutskottet fått en inledande information i frågan och sedan ska regeringen samråda med EU-nämnden.

Beatrice Ask (M), är ordförande i justitieutskottet.

– En av EU:s viktigaste uppgifter är att försvara Schengenområdet och se till att det fungerar. Det man måste vara noga med, och där Sverige kommer att ha en viktig roll, är integritetsfrågorna men också att se till att detta inte blir för krångligt för människor som har ett legitimt skäl att resa, säger Ask till Altinget efter utskottets möte.

Ett pris för Brexit

Kommissionens mål är att hela systemet ska vara klart att använda 2020. Storbritannien är på väg att lämna EU och när det har skett, och när det nya inresetillståndet är på plats, är det troligt att brittiska medborgare behöver ansöka om tillstånd, och betala för det, för att resa in i EU. Den brittiska regeringen vill att brittiska medborgare och företag ska drabbas så lite som möjligt av en skilsmässa och kan därför försöka få en särlösning när rådet ska besluta.

Anders Ygeman ser dock ingen risk i att britterna försöker blockera ett beslut.

– Nej, det gör jag inte. Jag tror att de i grunden tycker att det är bra att vi ökar säkerheten i Schengen, säger han.

God intäktskälla

EU-kommissionen räknar med att systemet med ansökningar och kontroller kommer att kosta 215 miljoner euro att utveckla och runt 85 miljoner euro om året att driva. Men detta kommer att vägas upp genom den avgift på fem euro som den som ansöker om ett resetillstånd ska betala.

Kommissionen räknar med att antalet resande till Schengenområdet från länder som inte behöver visum kommer att öka och landa på runt 39 miljonerna år 2020. Det betyder att resetillståndet då skulle inbringa 195 miljoner euro till EU-kassan.